Tandläkarutbildning på svenska i Finland : utredning av behov och möjligheter

I utredningen utreds behovet av svenskspråkiga tandläkare i Finland nu och i framtiden och likaså möjligheterna att grunda en svenskspråkig utbildningslinje för tandläkare vid Helsingfors universitet. Omfattande utredningar om ämnet har inte tidigare gjorts och för att underlätta ett eventuellt grundande av en svensk linje behövs en utredning. Material har samlats från olika källor, bearbetats och kombinerats för att få en heltäckande bild. En enkätundersökning riktad till övertandläkare och hälsovårdscentraltandläkare i svensk- och tvåspråkiga kommuner har verkställts. Om antalet svenskspråkiga tandläkarstuderande hålls på nuvarande nivå kommer antalet svenskspråkiga tandläkare i Finland att sjunka märkbart. Svenskspråkiga tandläkare behövs och en möjlig lösning på problemet skulle vara att erbjuda utbildning på svenska

Mini-CEX i odontologiska utbildningsprogrammet : en litteraturöversikt och enkätundersökning

Direkt observation av tandläkarstuderande i kliniskt arbete är en viktig del av den kliniska bedömningen. Den mini-kliniska bedömningsövningen, också kallad mini-CEX, är en bedömningsmetod som nyligen tagits i bruk i utbildningsprogrammet i odontologi vid Helsingfors universitet. Undersökningens mål var att undersöka, huruvida mini-CEX är ett ändamålsenligt bedömnings- och responsverktyg med pedagogisk nytta för det odontologiska utbildningsprogrammet. Alla fjärde årets tandläkarstuderande deltog i mini-CEX pilotprojektet. De ombads senare svara på en enkätundersökning, som baserar sig på ETLQ (enkäten för erfarenheter av undervisning och inlärning). Med ETLQ kan man undersöka hur studerande upplever undervisningens planering, organisering och inriktning, samt hur sporrande de upplever responsen som ges vid bedömningen och interaktionen mellan studerande och lärare. 38 studerande deltog i enkätundersökningen. Insamlade enkätmaterialet analyserades statistiskt. Enligt studerande uppmuntrade bedömningen dem att fundera över hur den egna inlärningen skulle kunna förstärkas. Också den konstruktiva kritiken som gavs åt studerandena upplevdes stöda inlärningen. Bedömningen ansågs vara dåligt organiserad men bedömningens innehåll uppfattades motsvara tidigare lärd praxis. Den snabba introduktionen av bedömningsmetoden och att vara ansvarig för sin egen bedömning upplevdes tungt. Arbetsmängden och de förhandskunskaper som krävdes upplevdes inte tunga. Enligt enkätundersökningen stödde mini-CEX inlärning, och verkar vara en ändamålsenlig bedömningsmetod i det kliniska arbetet. Mini-CEX kan förbättras, t.ex. genom att göra organiseringen mera konsekvent

Bland glastak och läckande rör Jämställdhet inom högskolan, en komparativ studie mellan två institutioner vid Lunds universitet

Abstract Varför ser det ut som det gör inom den svenska akademin? Vilka är orsakerna till att män och kvinnor väljer olika utbildningar och karriärvägar inom högskolan? Inom området jämställdhet och högskolan finns många olika teorier kring de faktorer som påverkar könsfördelningen. De vanligaste metaforerna som används är den läckande pipelinen och glastaket som båda beskriver olika typer av jämställdhetsproblem. Vårt mål med den här studien har varit att dels se hur teoribildningen har utvecklats inom området och dels att göra en analys av vilka olika faktorer som påverkar könsfördelningen på två institutioner vid Lunds universitet. Vi har valt att göra en komparativ studie mellan två institutioner som skiljer sig åt, inte bara ämnesmässigt utan framförallt i fördelningen av kvinnor och män på allt från grundutbildningsnivå till de högsta akademiska nivåerna inom institutionen. För att kunna göra vår jämförelse mellan institutionerna har vi dels samlat en del kvantitativ data i form av statistik och dels genomfört intervjuer med de båda institutionsledningarna. Vårt resultat visar på en rad faktorer som påverkar könsfördelningen. Utifrån de olika teorier som finns presenterade i början av vår studie har vi försökt att klassificera några olika orsaker. Det handlar bland annat om homosocialitet inom organisationerna och om strukturella mönster i det omgivande samhället. Nyckelord: universitet och högskolesystem, jämställdhet, organisationsstruktur, organisationskultur, homosocialite

Validering av utbildningar

Validering av nya utbildningar är sedan länge väletablerat inom den högre utbildningen i UK. De senaste åren har intresset ökat i Europa för validering och ett system har nylien införts i Nederländerna. Med validering avses bedömning av nya utbildningar (speciellt utbildningsprogram, degree courses), vad det gäller utbildningens innehåll, mål och resurser, för att avgöra om utbildningen kan genomföras med en tillfredsställande kvalitet. Det förekommer olika modeller för validering. De modeller som används i UK och Nederländerna är speciellt intressanta, eftersom de representerar två ytterligheter

Centrum för uthålligt lantbruk

Centrum för uthålligt lantbruk – CUL – är ett samarbetsforum för forskare och andra med intresse för forskning inom ekologiskt lantbruk och lantbrukets uthållighetsfrågor. CUL arbetar med utveckling av tvärvetenskapliga forskningsmetoder och för samverkan och samplanering av insatser för: forskning, utvecklingsarbete, utbildning och informationsspridning. CUL är beläget vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). CUL startade sin verksamhet hösten 1997 och leds av en föreståndare (för tillfället är det Ulrika Geber). Till CUL är också en mycket värdefull referensgrupp kopplad. CUL:s verksamhet genomförs av en liten kärna fast personal i samverkan med ett stort antal samarbetspartners. Vissa forskare sitter placerade på CUL. Detta för att de anser att det finns bra möjligheter att verka tvärdisciplinärt, samarbeta, utbyta kunskap och information. CUL bedriver dock ingen egen forskning. Detta är en presentation av verksamheten vid CUL under 2001. Ett år då CUL bl.a. startar samordningen av Formas program för ekologisk produktion

Två nya språk vid sidan av ett yrke. Språklig praxis inom Novias utbildningsprogram Nursing ur student-, lärar-och arbetsplatssynvinkel

Lähtökohta tutkimukselleni on valtion kielipoliittinen linjaus, jonka mukaan Suomi on kaksikielinen maa. Hoitoalalla tämä tarkoittaa, että työntekijöiden tulisi osata palvella sekä suomen- että ruotsinkielisiä potilaita heidän omalla kielellään. Pro gradu -tutkielmassani keskityn kielellisiin käytänteisiin ruotsinkielisen ammattikorkeakoulu Novian englanninkielisessä Nursing-koulutusohjelmassa. Tutkimukseni tavoitteena on selvittää, millaisen kielellisen kokonaisuuden Nursing-koulutusohjelma muodostaa yhdessä opintoihin kuuluvien harjoittelujaksojen kanssa. Tutkimusaineistoni koostuu yhteensä seitsemästä haastattelusta, joista kolmeen on vastannut Nursing-ohjelman opettaja ja neljään harjoittelupaikan edustaja. Lisäksi käytettävissäni on kaksi päiväkirjaa, jotka Nursing-opiskelijat ovat tuottaneet harjoittelujaksonsa aikana sekä kyselylomake, johon neljä opiskelijaa on vastannut. Analyysimenetelmäni on kvalitatiivinen sisällönanalyysi, jonka avulla olen luokitellut haastattelu- ja päiväkirjamateriaalin. Tekemäni luokittelun perusteella olen etsinyt kyselylomakkeesta kohdat, jotka täydentävät sisällönanalyysin tuloksia. Osoittautui, että kouluaikana opiskelijat sekä opettajat käyttävät pääasiassa englantia. Sisältöopetukseen on integroitu englannin ohella myös ruotsia ja suomea. Nursing-opintoihin kuuluu yksi kurssi ruotsin ja suomen kielen opetusta, jonka jälkeen opiskelijoita kannustetaan jatkamaan kieliopintoja itsenäisesti. Molemmat tutkimukseen osallistuvat harjoittelupaikat edellyttävät Nursing-opiskelijoilta joko ruotsin tai suomen kielen taitoa. Käytänteenä on ottaa selvää opiskelijan kielitaidosta haastattelun avulla ennen harjoittelujakson alkua. Harjoittelupaikalla useimmat opiskelijat puhuvat joko suomea tai ruotsia englannin ohella. Kielivalintaan vaikuttaa paitsi heidän oma kielitaitonsa myös työpaikan henkilöstön ja potilaan/ asiakkaan kielitaito. Kielellisiä haasteita kohdatessaan opiskelijat voivat tulosteni perusteella tukeutua kielenoppimisstrategioihin. Puutteellista kielitaitoa ei nähdä esteenä työnteolleharjoittelun aikana, mikäli opiskelija on innokas oppimaan.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

Hudens autofluorescens och dess korrelation till diabetes och vaskulära sjukdomar

Bakgrund: Avancerade glykerade slutprodukter (AGEs), som uppstår via icke-enzymatiska reaktioner i vävnader har under senare tid varit fokus för mycket forskning. AGEs ackumulering sker under en människas livstid, men accelereras under oxidativ stress och hyperglykemi. AGEs har implicerats i patogenesen i flertalet kroniska sjukdomar och deras komplikationer. Syftet med denna studie är att utreda hur hudens autofluorescens (SAF), som har verifierat att korrelera med AGEs i huden, korrelerar med morbiditet och levnadsvanor. Metoder: Denna studie baseras på ett material på 166 individer som deltagit mätningen av SAF och som varit med i Helsinki Birth Cohort Study (HBCS). HBCS är en kohortstudie av 13 345 personer födda i Helsingfors mellan åren 1934 och 1944. SAF uppmättes med AGE reader™, Diagnoptics. Faktorer som vi undersökte ifall SAF korrelerar med är: diabetes typ 1 och 2, hypertension samt vaskulär sjukdom. Vi undersökte också ifall SAF påverkas av livsstilsfaktorer såsom alkoholkonsumtion, rökning, BMI och fettprocent. Resultat: I denna studie kunde vi visa att SAF korrelerade med diabetes typ 2 samt inom diabetiker hade personer med vaskulär sjukdom högre SAF. Slutsatsen av detta är att i framtiden möjligen SAF skulle kunna användas som en tilläggsriskfaktor för vaskulär risk hos diabetiker

Programutbildningar på distans - Erfarenhetsutbyte och utvärdering

The aim of this project has been to survey the advantages and problems that arise when a programme is transformed from being a campus education to a distance education. The paper is based on experiences gained during discussions in the project group and on the results from two surveys answered by programme coordinators from more than 20 universities in Sweden. By sharing experiences the members of the project group have been more successful in their work to improve distance education and support other teachers during planning and realization. The experiences from distance education have a positive effect on campus education. The project group found that it is very important to share experiences and discuss how to realize a successful distance education; forums for discussion must be created. The paper ends with recommendations and matters to consider when starting a distance programme. Examination process must be adapted to distance education (i.e. net based examination, virtual oral examination). Increase the use of synchronous communication to enhance collaborative learning. Develop a common policy for how distance education should be carried out and disseminate it among all teachers and students (i.e. response time, handling of examination, compulsory meetings). Facilitate possibilities for students to change from a distance program to a campus based program and vice versa. Facilitate planed flexibilities to make it easier for students that want to combine studies with work (life long learning)