34 research outputs found

    Sociala och sociomatematiska normer i matematikklassrummet och deras pÄverkan pÄ lÀrande

    Get PDF
    Det finns flertalet studier och sammanstĂ€llningar som tyder pĂ„ att sociala och sociomatematiska normer spelar en avgörande roll i matematikundervisningen. DĂ€remot finns det inte studier som explicit undersöker deras pĂ„verkan pĂ„ lĂ€rande, vilket den hĂ€r studien ger utrymme för. Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vilka sociala och sociomatematiska normer som kan identifieras i ett matematikklassrum i Ă„rskurs sju till nio, samt undersöka hur de identifierade normerna pĂ„verkar elevers lĂ€rande i matematik. UtgĂ„ende frĂ„n syftet har tre forskningsfrĂ„gor utformats: 1. Vilka sociomatematiska normer kan identifieras i ett matematikklassrum i Ă„rskurs 7–9? 2. Vilka sociala normer, relaterade till ett klassrums matematiska aktivitet, kan identifieras i ett matematikklassrum i Ă„rskurs 7–9? 3. Hur pĂ„verkar de identifierade normerna lĂ€randet? Studien Ă€r en kvalitativ fallstudie som anvĂ€nder fĂ€rdiginspelat videomaterial, filmat i en grundskolans högre Ă„rskurser i Svenskfinland, som insamlingsmetod. Fyra exekutiva lektioner observerades ur olika kameravinklar. Studiens lĂ€randesyn Ă€r enligt den deltagandemetaforen. Exempel pĂ„ normer som identifierats Ă€r: matematisk insikt, matematisk elegans, allas bidrag Ă€r viktigt och att eleverna uppmuntras till att stĂ€lla frĂ„gor. Hur de identifierade normerna pĂ„verkar lĂ€rande har ingen direkt koppling, men normerna som observerats anses frĂ€mja deltagandet hos eleverna. DĂ€rtill stĂ€ller normerna krav pĂ„ vad deltagande innebĂ€r och vad eleverna bör klara av för att vara fullvĂ€rdiga deltagare. Studiens resultat gĂ€llande vilka sociala och sociomatematiska normer som identifierats i videomaterialet Ă€r lĂ„ngt i samstĂ€mmighet med tidigare forskning. Vidare antyder resultaten pĂ„ att matematikundervisning dĂ€r positiva normer vĂ€xelverkar med varandra tillsammans bidrar till ett gynnsamt klassrumsklimat

    Elevers möjligheter till lÀrande av matematiska resonemang

    Full text link

    Insegel till dialog : skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker

    Get PDF
    Avhandling (Ph.D.) – Universitetet i Nordland, 201

    Sociomathematical Norms : The Shadow in the Mathematical Classroom

    No full text
    Det valda Ă€mnesomrĂ„det för litteraturstudien Ă€r sociomatematiska normer, eftersom dessa Ă€r oundvikliga och förekommer i alla matematikklassrum. Forskningen kring Ă€mnet Ă€r begrĂ€nsad trots att sociomatematiska normer Ă€r en del av lĂ€rares och elevers vardag. Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa sociomatematiska normer som förekommer i den dagliga verksamheten i skolan samt deras pĂ„verkan. UtgĂ„ngspunkten i studien Ă€r bĂ„de ur ett lĂ€rar- och ur ett elevperspektiv. Följande frĂ„gestĂ€llningar behandlas för att uppnĂ„ syftet med studien:   Hur skapas sociomatematiska normer av lĂ€rare och elever i matematikklassrummet? PĂ„ vilket sĂ€tt kan olika sociomatematiska normer samt en förĂ€ndring av dessa pĂ„verka elevers lĂ€rande?   TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet i studien Ă€r informationssökning i olika söktjĂ€nster. Den funna analyserade litteraturen Ă€r vetenskapligt granskad och riktar sig mot grundskolan. Vidare bestĂ„r litteraturen av bĂ„de internationell och nationell forskning. Resultatet i studien visar att sociomatematiska normer skapas genom interaktion mellan elever och mellan elever och lĂ€rare. Genom ett sĂ„dant skapande av dessa normer uppstĂ„r ett flertal lĂ€randemöjligheter för sĂ„vĂ€l lĂ€rare som elever. Sociomatematiska normer Ă€r unika för varje elevgrupp och matematikklassrum. Elevers lĂ€rande pĂ„verkas av sociomatematiska normer och för att pĂ„verkan ska vara positiv krĂ€vs acceptans av och förstĂ„else för dessa normer frĂ„n bĂ„de lĂ€rare och elever.  Även vid inkludering och exkludering av normer i matematikklassrummet pĂ„verkas elevers lĂ€rande.   Sociomatematiska normer Ă€r ett komplext Ă€mne och forskning visar att lĂ€rare har bristfĂ€llig kunskap kring Ă€mnesomrĂ„det. Följaktligen finns ett stort behov av fortsatt forskning och en utveckling av kunskaper kring sociomatematiska normer.

    Sociomatematiska normer ur tvÄ perspektiv

    No full text
    Syftet med denna studien var att upptÀcka sociomatematiska normer i tvÄ Ärskurser och lyfta skillnader och likheter i dem. Sociomatematiska normer Àr beteendemönster som Àr specifika för matematikÀmnet. Studien utfördes i en Ärskurs 6 och i en Ärskurs 8 pÄ samma skola. Efter att ha observerat tvÄ matematikgrupper i olika Ärskurser och kompletterat med intervjuer med lÀrarna upptÀcktes sociomatematiska normer som Àr etablerade i grupperna. Exempel pÄ nÄgra sociomatematiska normer som upptÀcktes var att i Ärskurs 8 var mÄlet med matematiklektionerna att finna rÀtt svar medan i Ärskurs 6 var fokus större pÄ diskussionen om lösningarna. En annan sociomatematisk norm som upptÀcktes i bÄda Ärskurserna var förvÀntningarna pÄ lÀrarens roll som en expert som ska förmedla de rÀtta svaren

    Sociomatematiska normer i tvÄ svenska och tvÄ finska algebraklassrum

    Get PDF
    Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att observera de sociomatematiska normer som rÄder i tvÄ svenska respektive tvÄ finska klassrum samt hur dessa skiljer sig frÄn varandra. Uppsatsen söker Àven sprida medvetenhet om begreppet sociomatematiska normer och deras pÄverkan pÄ undervisningen i matematikklassrummen. Vidare Àr uppsatsen Àmnad att vara ett inlÀgg i den aktuella diskussionen om matematikundervisningen i Sverige gentemot den i Finland med anledning av resultatet i den senaste PISA- undersökningen (Skolverket, 013). Studien baseras pÄ en kvalitativ analys av fyra videoinspelade algebralektioner i fyra olika klasser i Ärskurs 6 samt transkript frÄn dessa lektioner. TvÄ av klasserna Àr i Sverige och tvÄ av klasserna Àr i Finland. Forskningsmaterialet Àr hÀmtat ur projektet VIDEOMAT. Baserat pÄ de sociomatematiska normer som med viss sÀkerhet kunnat identifieras i de fyra olika klassrummen under de observerade lektionerna görs en jÀmförelse dÀr bÄde de tvÄ lÀndernas klassrum och de fyra klassrummen vart och ett stÀlls mot varandra. Resultatet visar tydliga skillnader och likheter frÀmst mellan de rÄdande sociomatematiska normerna i de tvÄ olika lÀndernas respektive klassrum. DÀr de tvÄ svenska klassrummen generellt prÀglas av ett relativt öppet och utforskande matematiskt klassrumsklimat och en synbar strÀvan frÄn lÀrarnas sida att fÄ matematiken att framstÄ som enkel och praktisk sÄ prÀglas de tvÄ finska klassrummen snarare av mer avgrÀnsade undervisningsmÄl dock med tydligare fokus pÄ det aktuella matematiska begreppet och det givna tillvÀgagÄngssÀttet. Dessa skillnader mellan de sociomatematiska normerna i de tvÄ olika lÀndernas klassrum lÀggs till grund för en diskussion om möjliga konsekvenser av de olika undervisningssÀtten och en uppmaning till yrkesverksamma matematiklÀrare att granska och utmana de sociomatematiska normer som rÄder i deras egna klassrum.

    Sociomathematical norms : A case study in an elementary classroom

    No full text
    Denna fallstudie undersöker ett matematikklassrum för mellanstadieelever. Studiens syfte Ă€r att identifiera sociomatematiska normer, hur dessa uppstĂ„tt samt hur normerna pĂ„verkar undervisningen. Sociomatematiska normer Ă€r specifika för matematikklassrummet och avgör vad i den matematiska interaktionen som blir det ”normala” (Yackel & Cobb, 1996). Studien utgĂ„r frĂ„n Cobbs och Yackels (1996) socialkonstruktivistiska sĂ€tt att se pĂ„ lĂ€rande, dĂ€r lĂ€rande uppstĂ„r bĂ„de i en social och individuell kontext. Metoder som anvĂ€nds för insamling av data Ă€r klassrumsobservationer samt enkĂ€t och intervju med lĂ€raren. Resultatet visar att de sociomatematiska normerna som kan identifieras i klassrummet bestĂ„r av bĂ„de lĂ€rarens och elevernas matematiska förestĂ€llningar samt praktiska förutsĂ€ttningar. Resultatet visar Ă€ven att bĂ„de de etablerade samt Ă€nnu inte förmodat gemensamma sociomatematiska normerna pĂ„verkar varandra. Studien implicerar en samsyn kring rĂ„dande normer för att kunna etablera önskvĂ€rda normer. En slutsats frĂ„n studien Ă€r vikten av att vara medveten om och nyfiken pĂ„ elevernas matematiska förestĂ€llningar, för att etablera de sociomatematiska normer lĂ€raren vill ska rĂ„da

    Sociomatematiska normer i Malmös gymnasiefriskolor

    No full text
    Sociomatematiska normer Àr ett relativt nytt begrepp för att förstÄ hur elever kan lÀra sig matematik. Denna norm Àr specifik till Àmnet matematik och handlar bland annat om matematiska resonemang, jÀmföra och analysera olika lösningsmetoder och bearbeta misstag vid problemlösning. Normen skapas och formas av en rad olika faktorer, frÀmst genom lÀraren och eleverna. Flera rapporter frÄn PISA och TIMMS konstaterar att resultaten i matematiken Àr ganska dystra. Enligt Skolverket och Skolinspektionen sÄ ger matematikundervisningen inte eleverna möjligheterna att tillÀgna sig hela Àmnets bredd. Mycket av undervisningen fokuserar fortfarande pÄ procedurella kunskaper men enligt Àmnesplanernas innehÄll sÄ skall Àven eleverna trÀnas i matematisk kommunikation, resonemang och problemlösning, nÄgot som enligt rapporterna sker i för liten utstrÀckning. Dock sÄ finns det Àven en del positiva indikationer pÄ att resultaten i matematiken hÄller pÄ att vÀnda.Min studie undersöker hur de sociomatematiska normerna ser ut i Malmös gymnasiefriskolor. Jag har intervjuat tre lÀrare respektive tre elevgrupper till undervisande lÀrare. Eleverna lÀser sista Äret pÄ gymnasiet. Att analysera de sociomatematiska normerna kan leda till en ökad förstÄelse för varför resultaten och instÀllning till Àmnet Àr som det Àr vilket i sin tur gör att man kan förÀndra och förbÀttra undervisningen. Jag kom fram till att den sociomatematiska normen ser annorlunda ut mellan de undersökta skolorna och att pÄ en av de tre undersökta skolorna Àr den mer utvecklad Àn pÄ de andra tvÄ. MÄnga elever har uppfattningen om att matematik handlar frÀmst om siffor och rÀkneregler och att eleverna tycker att kunskap i matematik Àr att kunna lösa uppgifter. Eleverna Àgnar stora delar av sin undervisning till enskilt rÀknande och mycket av deras undervisning kan kopplas till den traditionella matematikundervisningen, frÀmst pÄ tvÄ av de tre undersökta skolorna. DÀremot sÄ innehÄller Àven undervisningen alternativa undervisningsformer sÄ som problemlösning, laborationer och muntliga övningar men kanske inte i den utstrÀckningen som krÀvs för att utveckla den sociomatematiska normen. PÄ den skolan dÀr normen var mest utvecklad sÄ lÀggs det större vikt pÄ problemlösning, förklaringar och diskussioner kring olika lösningsmetoder samt undervisningen la mer fokus pÄ matematiska resonemang

    Sociomatematiska normer i klassrummet : En kvalitativ studie i ett matematikklassrum i Ă„rskurs 4

    No full text
    Sociomatematiska normer skapas isamspel mellan lÀrare och elever. Dessa normer har en pÄverkan pÄ elevers lÀrande.MÀngden befintlig forskning inom Àmnet Àr begrÀnsad, i synnerhet forskning med svensk skola som utgÄngspunkt. Studiens syfte Àr att fÄ en utvecklad bild av vilka sociomatematiska normer som förekommeri ett matematikklassrum i Ärskurs 4. Studiens teoretiska ramverk Àr socialkonstruktivismen. Vidare Àr studien kvalitativ med utgÄngspunkt i en case studyoch empirisktmaterial har samlats in genom observationoch ljudinspelningav en veckas matematiklektioner. Den insamlade empirin har analyserats och bearbetats med hjÀlp av kategoriseringoch tolkning. Analysen visar att eleverna inte förvÀntas förklara eller matematiskt motivera sina svar. Det som istÀllet eftersöks i det observerade klassrummet Àr korrekta matematiska svar pÄ slutnafrÄgor. Vidare finns en förvÀntan att anvÀnda standardalgoritm som huvudsaklig metod för att lösamultiplikationsuppgifter och kort division vid divisionsuppgifter. Under de observerade lektionerna anvÀnds flertalet matematiska begrepp och begreppen division och multiplikation stÀlls i relation till varandra. Det matematiska sprÄket behöver intealltidvarakorrekt i klassrummet istÀllet Àr det viktigare att göra sig förstÄdd för att lösa uppgifterna.MatematikÀmnet ses som ett fÀrdighetsÀmne dÀr metoder introduceras av lÀraren och eleverna befÀster dessa genom att huvudsakligen rÀkna uppgifter i matematikboken. Sammanfattningsvis pÄvisarstudienflertalet möjliga sociomatematiska normer som finns i klassrummet

    Sociomatematiska normer i Malmös gymnasiefriskolor

    No full text
    Sociomatematiska normer Àr ett relativt nytt begrepp för att förstÄ hur elever kan lÀra sig matematik. Denna norm Àr specifik till Àmnet matematik och handlar bland annat om matematiska resonemang, jÀmföra och analysera olika lösningsmetoder och bearbeta misstag vid problemlösning. Normen skapas och formas av en rad olika faktorer, frÀmst genom lÀraren och eleverna. Flera rapporter frÄn PISA och TIMMS konstaterar att resultaten i matematiken Àr ganska dystra. Enligt Skolverket och Skolinspektionen sÄ ger matematikundervisningen inte eleverna möjligheterna att tillÀgna sig hela Àmnets bredd. Mycket av undervisningen fokuserar fortfarande pÄ procedurella kunskaper men enligt Àmnesplanernas innehÄll sÄ skall Àven eleverna trÀnas i matematisk kommunikation, resonemang och problemlösning, nÄgot som enligt rapporterna sker i för liten utstrÀckning. Dock sÄ finns det Àven en del positiva indikationer pÄ att resultaten i matematiken hÄller pÄ att vÀnda. Min studie undersöker hur de sociomatematiska normerna ser ut i Malmös gymnasiefriskolor. Jag har intervjuat tre lÀrare respektive tre elevgrupper till undervisande lÀrare. Eleverna lÀser sista Äret pÄ gymnasiet. Att analysera de sociomatematiska normerna kan leda till en ökad förstÄelse för varför resultaten och instÀllning till Àmnet Àr som det Àr vilket i sin tur gör att man kan förÀndra och förbÀttra undervisningen. Jag kom fram till att den sociomatematiska normen ser annorlunda ut mellan de undersökta skolorna och att pÄ en av de tre undersökta skolorna Àr den mer utvecklad Àn pÄ de andra tvÄ. MÄnga elever har uppfattningen om att matematik handlar frÀmst om siffor och rÀkneregler och att eleverna tycker att kunskap i matematik Àr att kunna lösa uppgifter. Eleverna Àgnar stora delar av sin undervisning till enskilt rÀknande och mycket av deras undervisning kan kopplas till den traditionella matematikundervisningen, frÀmst pÄ tvÄ av de tre undersökta skolorna. DÀremot sÄ innehÄller Àven undervisningen alternativa undervisningsformer sÄ som problemlösning, laborationer och muntliga övningar men kanske inte i den utstrÀckningen som krÀvs för att utveckla den sociomatematiska normen. PÄ den skolan dÀr normen var mest utvecklad sÄ lÀggs det större vikt pÄ problemlösning, förklaringar och diskussioner kring olika lösningsmetoder samt undervisningen la mer fokus pÄ matematiska resonemang
    corecore