33 research outputs found

    Redaktionell kommentar

    Get PDF

    Teachers’ perceptions of diversity and the school’s equity task : a discourse analytical study of prerequisites for equity education in primary school

    Get PDF
    One of the fundamental principles of the Finnish basic education is promoting equality and preventing inequality on different levels. This means that every school is obliged to ensure equal access to education for all students, but also to foster a so-called equity education and support the students into becoming good human beings, that strive for equality and positive change themselves. Deduced from theory and previous research, this study assumed that the teacher’s approach to diversity as well as the school’s equity task affects the prerequisites to foster equity education. The aim of this study is thus to gain insight into Finnish teachers’ perceptions of both the ideal and practical aspects of the equity work in primary school, as well as how the approach to diversity relates to this. The empirical research that was conducted to meet this aim was based on the following research questions: 1) How is the diversity-category constructed in teacher-discourses? 2) How are prerequisites for equity in primary school created in teacher-discourses? The empirical part of the study relied on a discourse analytical research design, and the data was gathered through qualitative interviews with five teachers in total from three different schools. The interviews were transcribed and analyzed according to discourse analytical principles using Fairclough’s three-dimensional model for analysis on three levels: text, discourse practice, and sociocultural practice. The results showed that the teachers had varying perceptions of diversity as well as what the school’s equity task really entails. Some understood diversity as a concept entailing all students, while others understood it as something deviant and non-Finnish. The perception of diversity also had implications for the equity work; the previously mentioned understanding of diversity as non-Finnish positioned Finnishness as the direct opposite of the diversity-category, and subsequently Finnishness was considered both the norm and the base for equality. Said understanding, as well as a lack of knowledge and critical perspectives, subsequently weakened teachers’ prerequisites for equity education. In conclusion, the results show that comprehensive and relevant education for all teachers in the field would be beneficial.En av den finlĂ€ndska grundskolans fundamentala principer Ă€r att frĂ€mja jĂ€mlikhet och förebygga ojĂ€mlikhet pĂ„ olika plan. Det hĂ€r innebĂ€r bland annat att varje skola har som uppgift att sĂ€kerstĂ€lla jĂ€mlik tillgĂ„ng till utbildning för samtliga elever, men ocksĂ„ att arbeta med en s.k. jĂ€mlikhetsfostran och stödja eleverna i att utvecklas till goda mĂ€nniskor som ocksĂ„ sjĂ€lva efterstrĂ€var jĂ€mlikhet och positiv förĂ€ndring. UtgĂ„ende frĂ„n teori och tidigare forskning baserades denna studie pĂ„ antagandet att lĂ€rarens förhĂ„llningssĂ€tt till sĂ„vĂ€l mĂ„ngfald som skolans jĂ€mlikhetsuppgift har en inverkan pĂ„ dennas förutsĂ€ttningar att arbeta med jĂ€mlikhetsfostran. Syftet med denna studie Ă€r sĂ„ledes att fĂ„ en inblick i hur finlĂ€ndska lĂ€rare förstĂ„r sĂ„vĂ€l det ideala som det praktiska jĂ€mlikhetsarbetet i Ă„rskurs 1–6, samt hurdan roll mĂ„ngfaldsperspektivet har i detta. Den empiriska forskningen som genomfördes för att möta detta syfte utgick ifrĂ„n följande forskningsfrĂ„gor: 1) Hur konstrueras mĂ„ngfaldskategorin i lĂ€rardiskurser? 2) Hur skapas förutsĂ€ttningar för jĂ€mlikhet i Ă„k 1–6 i lĂ€rardiskurser? Studiens empiriska del utgick ifrĂ„n en diskursanalytisk metodansats. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med totalt fem lĂ€rare frĂ„n tre olika skolor. Intervjuerna transkriberades och analyserades i enlighet med diskursanalysens grundprinciper och med hjĂ€lp av Faircloughs tredimensionella modell för analys pĂ„ textnivĂ„, diskursnivĂ„ och den sociala praktikens nivĂ„. Resultaten pĂ„visade att lĂ€rarna hade varierande förstĂ„elser av sĂ„vĂ€l mĂ„ngfald som vad skolans jĂ€mlikhetsuppgift egentligen innefattar. En del lĂ€rare förstod mĂ„ngfald som nĂ„got som omfattar samtliga elever, medan andra förstod mĂ„ngfald som avvikande och icke-finlĂ€ndskt. Synen pĂ„ mĂ„ngfald hade ocksĂ„ implikationer för jĂ€mlikhetsarbetet, dĂ„ förstĂ„elsen av mĂ„ngfald som avvikande och icke-finlĂ€ndskt positionerade det finlĂ€ndska som en klar motpol, vilket gav upphov till en finskhetsnorm som ocksĂ„ ansĂ„gs utgöra grunden för jĂ€mlikhet. Denna förstĂ„else liksom brist pĂ„ kunskap och kritiska perspektiv kunde sĂ„ledes konstateras försĂ€mra lĂ€rares förutsĂ€ttningar för jĂ€mlikhetsfostran. Sammanfattningsvis pĂ„visar resultaten att en heltĂ€ckande och relevant fortbildning för samtliga lĂ€rare pĂ„ fĂ€ltet skulle vara av stor nytta

    LÀrares iscensÀttning av stöttning vid nyanlÀnda elevers digitala textproduktion

    Get PDF
    Previous studies describe scaffolding as fundamental for newly arrived students to understand and create texts. In this article, scaffolding students’ multilingual palette (the full range of multilingual resources) is vital for their meaning-making. This study aims to make linguistic diversity visible when scaffolding newly arrived students during digital text activities in narrative and retelling text in Swedish as a second language. The following research question guides the study: How do scaffolding processes during digital text activities contribute to opportunities for newly arrived students with varying backgrounds and experiences of the Swedish language to use their multilingual palettes? The data consists of ethnographic fieldwork in three primary schools (year 3), focusing on scaffolding during nine newly arrived students’ text activities. Through an iterative analysis process, scaffolding emerged to have the following functions: 1) to promote multilingualism, 2) to develop textual competence, 3) to support student space. Scaffolding of newly arrived students who did not yet speak Swedish contributed to all students being able to create text within the text types. However, the scaffolding did not support their use of multilingual resources during individual text activities. For students to develop multilingual resources, scaffolding must focus on translanguaging and non-verbal means of expression, even during individual activities. For this, using digital technology is advantageous

    Tio Ă„r med ForskUL – reflektioner och framtidsspaning

    Get PDF
    Forskning om undervisning och lÀrande har bjudit in Elisabet Nihlfors att skriva en översikt av de artiklar som har publicerats under Ären 2013 till 2022. Sammanfattning: Reflektionerna och framtidsspaningen i denna artikel utgÄr dels frÄn de 90 artiklar som getts ut i ForskULs de senaste tio Ären dels de redaktionella texter som finns i varje utgÄva. De presenterade forskningsresultaten ger en rik bild av de kunskaper, relevanta för lÀrares yrkesutövning och professionsutveckling som finns att tillgÄ. Samtidigt vÀcks frÄgor om vad det Àr vi inte vet, och vad som krÀvs för den fortsatta utvecklingen inom omrÄdet. Det kan gÀlla förutsÀttningar som möjliggör lÄngsiktighet och uthÄllighet, forskning som Àr jÀmförande och kritisk. TillgÄngen till aktuella sammanstÀllningar av forskningsfronten, miljöer som underlÀttar mÄng- och tvÀrvetenskapliga studier i bÄde teori och praktik och sÄ vidare. Framtidsspaningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra historiska nedslag, tidskriftens fackliga rötter som leder till konstaterandet att behovet av lÀrardriven forskning Àr stort, att samverkan inom och mellan discipliner och professioner Àr angelÀget för att öka kvaliteten pÄ undervisning, utbildning och bildning. Betydelsen av att göra skillnad

    BiologiÀmnets texter : text, sprÄk och lÀrande i en sprÄkligt heterogen gymnasieklass

    Get PDF
    This study concerns text, language, and learning in a linguistically heterogeneous upper secondary class in Sweden where students aged 16 to 17 are studying biology. One starting point for the dissertation is the importance of language in all school subjects. Another premise is that language as a resource for learning and communication is a high challenge for students who are studying through their second language. The perspectives adopted in the dissertation are those of language and second-language didactics, and of multimodality. The dissertation is based on field notes, audio recordings, collected texts, and interviews. A major question is the extent to which the students are given the potential for coherent meaning making. Another crucial question is how different student groups succeed in the subject of biology, and their potential to move towards the use of more academic language. In the foreground of the study are text analyses in which the notions of intertextuality and recontextualization are an important foundation for understanding, and where textbook, teaching, and student texts are related to each other. The study shows, among other things, the importance of visualization of taxonomic relations, through which connections within a subject can be made explicit. The results also hint at the potential of different visual representations to bridge the gap between everyday and more scientific modes of expression. Mobility between and within discourses can thus be viewed as multimodal. The dissertation also uses the notion of text activities, which can be compared to the Sydney School`s concept of genre. The findings reveal relatively large differences between different chapters in the biology textbook, with regard to text activities, linguistic features, and the degree of multimodality. Differences thus arise in the degree to which these texts are a challenge to the reader. The findings show, moreover, that different images can be regarded as visual text activities and can thus be analysed on the level of text structure. The discrepancy between different student groups in the class is relatively large. The second-language students rarely achieve high grade levels. Lower grades, in turn, mean that standards are set relatively low for written work, and there is also strong teacher mediation at this level. Higher grade levels, on the other hand, require more advanced text activities and more independent reflexive writing and reading. The latter indicates a need for explicit metadiscursive discussions in the classroom. The results also suggest a need for broader language and text production, especially for second-language students

    Vetenskapliga perspektiv pÄ lÀrande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang : utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet

    Get PDF
    Bidragen i antologin har skrivits av forskare verksamma vid eller associerade med Lunds universitet och samlats under sex olika teman. Under temat "LÀrande" finns fem kapitel som undersöker innehÄllet i lÀttlÀsta myndighetstexter, vad förstÄelse egentligen Àr och kunskapsinnehÄllets betydelse i lÀrande samt hur och varför digitala lÀromedel kan bidra till lÀrande. Bakom temat "Utbildning" finns fyra texter om den sÄ kallade Bolognareformen inom europeisk högre utbildning, om teori i gymnasiets litteraturundervisning, om vad slags kunskapsutveckling historieÀmnets undervisning ger upphov till och om hur komplexitet i lÀranderesultat kan bedömas. Temat "FramgÄngsvÀgar" sammanfattar tre kapitel om hur vÀgledning i grundskolan pÄverkar elevers gymnasieval, om fritidslÀrande och medelklassvÀrden i förÀldrars strategier nÀr det gÀller de egna barnens karriÀr och om hur personlighetsegenskaper och inlÀrningsstilar pÄverkar betyg. I temat "Utmanade normer" studeras den danska skolans roll i moderniseringen av Grönland, genus och matematikdidaktik, samhÀllskunskapsÀmnets legitimitetskris och normkritiska och icke-förtryckande sÀtt att tÀnka inom undervisning och lÀrande. De fyra kapitlen pÄ temat "FörutsÀttningar" behandlar hur lÀrarutbildningen kan bidra till utvecklingen av blivande lÀrares professionella handlingsutrymme, den högre utbildningens internationalisering, naturveterstudenters skrivande och skrivtrÀning samt utveckling av forskningsbaserad undervisning och lÀrande inom medicinska utbildningar vid Lunds universitet. Under temat "Inramningar", slutligen, analyseras hur visualisering av lÀrandes ögonrörelser kan understödja metakognition, starka mikrokulturer inom högre utbildning, olika yttre och inre inramningar av skolans verksamhet och didaktiska irritationer inom musiklÀrarutbildning. Antologin avslutas med att professor Berit Askling, tidigare huvudsekreterare för det utbildningsvetenskapliga forskningsomrÄdet inom VetenskapsrÄdet, reflekterar kring bildandet av den nya utbildningsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet i relation till det nationella utbildningsvetenskapliga landskapet

    SprĂ„klĂ€rare i NO-undervisning? Ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i sprĂ„kligt heterogena klassrum

    No full text
    Syftet med artikeln Ă€r att bidra med kunskap om hur Ă€mnesspecifika kunskaper ochlitteraciteter i sprĂ„kligt heterogena klassrum kan förstĂ„s och frĂ€mjas. Artikeln presenterar analyser av hur en NO-lĂ€rare prövar arbetssĂ€tt för att arbeta med Ă€mnesinnehĂ„ll,sprĂ„k och text i Ă„rskurs 7. DĂ€rutöver presenteras analyser av ett textsamtal dĂ€r ensvensklĂ€rare lĂ€ser ett lĂ€roboksavsnitt med en elevgrupp i klassen. Materialet har frĂ€mstinsamlats genom observationer samt bild- och ljudinspelningar, och har delvis tillkommitgenom en intervention i samarbete mellan NO-lĂ€raren och forskare. För att analysera,diskutera och problematisera resultatet anvĂ€nds bland annat begreppet semantiskavĂ„gor. Resultaten bidrar till förstĂ„elsen av lĂ€rares arbete med att frĂ€mja elevers Ă€mneskunskaper och Ă€mneslitteracitet. Artikeln exemplifierar och diskuterar möjligheter ochbegrĂ€nsningar för ett engagerande och integrerat kunskapsbyggande i Ă€mnesundervisningen och i samarbetet med andra lĂ€rarresurserThe purpose of the article is to contribute knowledge about how disciplinary knowledgeand literacy in linguistically diverse classrooms can be discerned and promoted. Thearticle presents analyses of how a science teacher explores methods for teaching content, language and texts in a grade 7, and how a Swedish teacher leads the reading froma textbook in the classroom. The data has mainly been collected through observationsand video and audio recordings, and has partly been developed through a collaborationbetween the science teacher and the researchers. The concept semantic waves is used toanalyse, discuss and problematize the results. The results contribute to the understanding of teachers’ pedagogical attempts to promote students’ disciplinary knowledgeand language. The paper exemplifies and discusses opportunities and limitations for anengaging and integrated knowledge-building in science teaching and in collaborationwith other teachers

    Seven Teachers Opinions About Language Development Approaches in Linguistically Heterogeneous Classroom

    No full text
    Syftet med föreliggande undersökning är att synliggöra svensklärares förhållningssätt samt vilka strategier som de anser vara gynnsamma för flerspråkiga elevers språkutveckling i språkligt heterogena klassrum. Forskningsfrågorna är på vilka sätt lärare menar att de ger flerspråkiga elever rika möjligheter till god språkutveckling inom svenskämnet samt vilka förhållningssätt och strategier som de anser är gynnsamma för språkutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna är den närmaste utvecklingszonen, stöttning, Jim Cummins fyrfältsmodell för språkutveckling, multimodala aspekter av stöttning samt inkludering. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod för att fördjupa våra kunskaper inom ämnet. Metoden som vi har använt oss av är semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, samt tre lärare som besvarade frågorna skriftligt. Resultatet visar att lärarna ser elevernas tidigare erfarenheter och intressen som ett stöd för att utveckla elevernas språkutveckling. Vidare visar resultatet på betydelsen av social och kognitiv inkludering och hur det på olika sätt gynnar elevernas gemenskap likväl som att elevens språk- och kunskapsutveckling gynnas av att vara inkluderad. Lärarna uttrycker också sin medvetenhet kring fördelarna med transspråkande strategier, men trots det använder flertalet av våra lärare inte denna strategi i undervisningen. Lärarna framhåller dessutom hur interaktion och samspel ger rika möjligheter till språkutveckling. Genom att läraren använder multimodala verktyg i det språkligt heterogena klassrummet görs undervisningen mer explicit och eleverna kan befästa sina kunskaper genom olika sinnesintryck. Slutsatserna i vår studie är att lärarna ger eleverna goda möjligheter till att samspela och interagera. Särskilt framgångsrika förhållningssätt och strategier i det språkutvecklande arbetet i språkligt heterogena klassrum är kooperativa strukturer, multimodalitet och genrebaserad undervisning

    SprĂ„klĂ€rare i NO-undervisning? Ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i sprĂ„kligt heterogena klassrum

    Get PDF
    Syftet med artikeln Ă€r att bidra med kunskap om hur Ă€mnesspecifika kunskaper ochlitteraciteter i sprĂ„kligt heterogena klassrum kan förstĂ„s och frĂ€mjas. Artikeln presenterar analyser av hur en NO-lĂ€rare prövar arbetssĂ€tt för att arbeta med Ă€mnesinnehĂ„ll,sprĂ„k och text i Ă„rskurs 7. DĂ€rutöver presenteras analyser av ett textsamtal dĂ€r ensvensklĂ€rare lĂ€ser ett lĂ€roboksavsnitt med en elevgrupp i klassen. Materialet har frĂ€mstinsamlats genom observationer samt bild- och ljudinspelningar, och har delvis tillkommitgenom en intervention i samarbete mellan NO-lĂ€raren och forskare. För att analysera,diskutera och problematisera resultatet anvĂ€nds bland annat begreppet semantiskavĂ„gor. Resultaten bidrar till förstĂ„elsen av lĂ€rares arbete med att frĂ€mja elevers Ă€mneskunskaper och Ă€mneslitteracitet. Artikeln exemplifierar och diskuterar möjligheter ochbegrĂ€nsningar för ett engagerande och integrerat kunskapsbyggande i Ă€mnesundervisningen och i samarbetet med andra lĂ€rarresurserThe purpose of the article is to contribute knowledge about how disciplinary knowledgeand literacy in linguistically diverse classrooms can be discerned and promoted. Thearticle presents analyses of how a science teacher explores methods for teaching content, language and texts in a grade 7, and how a Swedish teacher leads the reading froma textbook in the classroom. The data has mainly been collected through observationsand video and audio recordings, and has partly been developed through a collaborationbetween the science teacher and the researchers. The concept semantic waves is used toanalyse, discuss and problematize the results. The results contribute to the understanding of teachers’ pedagogical attempts to promote students’ disciplinary knowledgeand language. The paper exemplifies and discusses opportunities and limitations for anengaging and integrated knowledge-building in science teaching and in collaborationwith other teachers
    corecore