139 research outputs found

    Kommunala strategier för undervisningsarrangemang : sÀrbegÄvade elever i den finlandssvenska grundskolan

    Get PDF
    Syftet med denna avhandling Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av kommunala strategier för undervisning av sĂ€rbegĂ„vade elever i finlandssvenska skolor. I avhandlingen reflekterar jag vilken rĂ€tt sĂ€rbegĂ„vade elever utgĂ„ende frĂ„n nationella styrdokument har till differentierad undervisning och jag redogör för bakgrund om och teori kring bemötandet av sĂ€rbegĂ„vning och vilka kommunala och nationella förutsĂ€ttningar det finns för att erbjuda denna elevgrupp en jĂ€mlik skolgĂ„ng. Min primĂ€ra forskningsfrĂ„ga Ă€r om kommunerna har en handlingsplan för undervisningsarrangemang av sĂ€rbegĂ„vade elever, eller om de saknar en plan för detta. Kontexten för den hĂ€r studien Ă€r finlĂ€ndsk med fokus pĂ„ kommunala grundskolor i svensk- och tvĂ„sprĂ„kiga kommuner i Finland. Materialet i undersökningen baserar sig dels pĂ„ en enkĂ€tundersökning riktad till rektorer och bildningsdirektörer, dels pĂ„ en litteraturstudie i kombination med en dokumentstudie genom sammanfattning av nationella styrdokument för den grundlĂ€ggande utbildningen (Ă„rskurserna 1–9) och en grov statistisk översikt över kommunal karakteristika för 32 kommuner som upprĂ€tthĂ„ller svensksprĂ„kig grundlĂ€ggande utbildning och som ingĂ„r i min studie. Det finns en diskrepans mellan karakteristikan för dessa kommuner, men oberoende av kommunstorlek, kommunal ekonomi eller kommuninvĂ„narnas socioekonomiska bakgrund finns det en medvetenhet om sĂ€rbegĂ„vning i kommunerna Ă€ven om Ă„tgĂ€rderna för undervisningsarrangemangen Ă€r olika. Den kommunala kontexten, bland annat kommunernas socioekonomiska förhĂ„llanden och kommunal ekonomi, inverkar inte pĂ„ benĂ€genheten att beakta fenomenet sĂ€rbegĂ„vning, dĂ€remot verkar gruppstorleken inom Ă„rskurserna ha en betydelse för om kommunen har en handlingsplan för undervisning av sĂ€rbegĂ„vade elever och hur undervisningen för sĂ€rbegĂ„vade elever arrangeras

    Svenskundervisning anpassad för alla? : SvensklÀrares uppfattningar om och erfarenheter av differentiering av svenskundervisningen vid den grundlÀggande yrkesutbildningen

    Get PDF
    Pro gradu -tutkielmani kÀsittelee ruotsinopettajien kÀsityksiÀ ja kokemuksia ruotsin opetuksen eriyttÀmisestÀ toisen asteen ammatillisessa peruskoulutuksessa. Tutkimuksen taustana kÀsittelen toisen asteen ammatillista koulutusta Suomessa sekÀ opetuksen eriyttÀmistÀ ja eriyttÀmisen taustalla vaikuttavia teorioita. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittÀÀ, miten opettajat mÀÀrittelevÀt eriyttÀmisen, millaisia kÀsityksiÀ heillÀ on eriyttÀmisen merkityksestÀ ja mahdollisista haasteista, miten he eriyttÀvÀt opetustaan sekÀ selvittÀÀ, millaisia kokemuksia heillÀ on eriyttÀmisen vaikutuksista. Tutkimukseen osallistui yhteensÀ seitsemÀn ruotsinopettajaa kolmesta eri ammattioppilaitoksesta eri puolilta Suomea. Tutkimusaineiston kerÀÀmiseen on kÀytetty kahta menetelmÀÀ: haastattelua ja havainnointia. Olen haastatellut jokaista informanttia yksilöllisesti sekÀ havainnoinut kolmen informantin oppitunteja. Haastatteluista saatu materiaali on tutkimuksen keskiössÀ, kun taas havainnointeja on kÀytetty tÀydentÀmÀÀn haastatteluista saatua informaatiota. Aineisto on analysoitu pÀÀasiallisesti laadullisen sisÀllönanalyysin avulla, mutta analyysi sisÀltÀÀ myös kvantitatiivisia piirteitÀ. Tutkimustulokseni osoittavat, ettÀ informanttien kÀsityksissÀ eriyttÀmisestÀ on sekÀ yhtÀlÀisyyksiÀ ettÀ eroavaisuuksia. Osa informanteista mÀÀrittelee eriyttÀmisen melko laajasti ja kuvailee eriyttÀmistÀ keinona, jonka avulla voidaan ottaa huomioon opiskelijoiden vaihtelevat ja yksilölliset tarpeet, kun taas osa yhdistÀÀ eriyttÀmisen erityisesti opiskelijoiden taitotasoon ja eri taitotasoilla olevien opiskelijoiden tukemiseen. Enemmistö informanteista pitÀÀ eriyttÀmistÀ tÀrkeÀnÀ ja kokee jatkuvaa tarvetta ruotsinopetuksen eriyttÀmiselle. Informantit pitÀvÀt eriyttÀmistÀ tÀrkeÀnÀ etenkin opiskelijoiden vaihtelevan taitotason vuoksi, mutta osa pitÀÀ eriyttÀmistÀ merkityksellisenÀ myös mm. opiskelijoiden motivaation kohottamiseksi sekÀ positiivisten oppimiskokemusten tuottamiseksi. Informanttien kokemat eriyttÀmisen haasteet liittyvÀt useimmiten resursseihin, opiskelija-ainekseen sekÀ opettajan omaan tietotaitoon opetuksen eriyttÀmisestÀ. Kaikki informantit kertovat eriyttÀvÀnsÀ opetustaan. Jotkut kertovat hyödyntÀvÀnsÀ monipuolisesti erilaisia metodeja, kun taas toiset kertovat eriyttÀvÀnsÀ suppeammin. Useat informanteista kertovat eriyttÀvÀnsÀ mm. vaihtelemalla tehtÀvien mÀÀrÀÀ. Muita yleisiÀ keinoja ovat mm. erilaisten työtapojen ja tehtÀvien hyödyntÀminen, työtahdin yksilöllistÀminen sekÀ opiskelijoiden henkilökohtainen ohjaaminen. Enemmistö informanteista kokee, ettÀ eriyttÀmisellÀ on ollut positiivinen vaikutus opiskelijoiden oppimistuloksiin, mutta myös negatiivisia kokemuksia löytyy. Useat informanteista kokevat myös, ettÀ eriyttÀminen on vaikuttanut positiivisesti opiskelijoiden suhtautumistapaan ruotsinopiskelua kohtaan

    "YhdessĂ€ suunniteltu, mutta toteutus pÀÀosin yksin” En fallstudie om lĂ€rarsamarbete kring ett tvĂ„sprĂ„kigt mĂ„ngvetenskapligt lĂ€romrĂ„de

    Get PDF
    TÀssÀ tutkielmassa tarkastellaan kolmen opettajan vÀlistÀ samanaikaisopetuksen muodossa tehtyÀ yhteistyötÀ kaksikielisen monialaisen oppimiskokonaisuuden ympÀrillÀ. YhteistyötÀ tekevÀt opettajat ovat luokanopettajia, joista yksi on kielikylpyopettaja. Yksi kolmesta luokasta, jotka opettajien yhteistyön myötÀ osallistuivat samaan oppimiskokonaisuuteen, on kielikylpyluokka. Kaikki luokat kÀvivÀt aineiston keruun aikaan peruskoulun viidettÀ luokkaa, joten kyseessÀ on kolmen rinnakkaisluokan vÀlinen yhteistyö. Opettajayhteistyön lisÀksi tutkielmassa tarkastellaan, miten useamman kielen lÀsnÀolo ilmenee oppimiskokonaisuudessa. Tutkimus on laadullinen tapaustutkimus, jonka aineisto on kerÀtty kevÀtlukukaudella 2018 Uudellamaalla sijaitsevassa suomenkielisessÀ peruskoulussa, jossa on sekÀ yleisopetuksen, ettÀ kielikylpyopetuksen luokkia. Aineisto on kerÀtty osana projektia SprÄkmedveten helhetsskapande undervisning i skolor med sprÄkbad ja se koostuu puolistrukturoiduista opettajahaastatteluista sekÀ kuvatuista ja ÀÀnitetyistÀ oppitunneista. Tutkimusaineisto on litteroitu niiltÀ osin, kun se tutkimusta ajatellen on ollut relevanttia. Opettajat tekivÀt yhteistyötÀ ennen kaikkea oppimiskokonaisuutta suunnitellessaan, mutta jossain mÀÀrin myös opetusta toteutettaessa ja oppimista arvioitaessa. Samanaikaisopetuksen työtavoista kÀytössÀ oli pÀÀsÀÀntöisesti rinnakkaisopetus. Opettajat sekoittivat luokkiensa oppilaat ja vastasivat kaikki yhden sekaryhmÀn opettamisesta. Opetuksen sisÀltö ja materiaali olivat samat kaikissa ryhmissÀ, mutta opetuskieli vaihteli eri opettajien vÀlillÀ. Kielikylpyopettaja opetti omaa ryhmÀÀnsÀ sekÀ suomeksi ettÀ ruotsiksi ja yleisopetuksen luokanopettajat opettivat ryhmiÀÀn suomeksi. Myös niissÀ ryhmissÀ, joissa opetuskieli oli suomi, keskusteltiin oppilaiden kanssa spontaanisti ruotsin kielestÀ. SisÀllölliset tavoitteet olivat kaikille samat, mutta kielikylpyoppilaiden odotettiin oppivan kÀsitellyt asiat myös ruotsin kielillÀ. Yleisopetuksen oppilaita arvioitiin vain suomeksi, mutta heidÀn toivottiin oppimiskokonaisuuden aikana oppivan myös ruotsia.fi=OpinnÀytetyö kokotekstinÀ PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=LÀrdomsprov tillgÀngligt som fulltext i PDF-format

    Samundervisning i förskolan : En fallstudie om samundervisning som inkluderande arbetssÀtt

    Get PDF
    I och med Salamancadeklarationen stĂ€lldes hela utbildningsvĂ€sendet inför en utmaning dĂ„ överenskommelsen om nĂ€rskoleprincipen, det vill sĂ€ga principen om en inkluderande skola dĂ€r alla elever skulle fĂ„ sin utbildning tillsammans med andra barn i egen miljö, skapades. Detta gĂ€llde Ă€ven för förskolans och smĂ„barnspedagogikens del. För att en förskollĂ€rare ska kunna tillfredsstĂ€lla de stödbehov som den ökande mĂ„ngfalden av barn bidrar till Ă€r det av yttersta vikt att denne fĂ„r specialpedagogiskt stöd av en speciallĂ€rare och detta kan med fördel förverkligas genom samundervisning. Samundervisning har varit objekt för forskning sĂ€rskilt inom skolvĂ€rlden, men gĂ€llande samundervisning inom smĂ„barnspedagogik och i förskola finns det knappt om forskning, sĂ€rskilt nationellt sett. Denna studie gjordes inom OPPI-projektet som Ă€r ett samarbetsprojekt mellan bland andra Vasa stad och Åbo Akademi i Vasa. Dess syfte Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för hur samundervisning kan anvĂ€ndas och utnyttjas i förskolans kontext. Den samundervisning som studerats i denna avhandling har Ă€gt rum under hösten 2022. Deltagarna bestĂ„r av fyra lĂ€rare, det vill sĂ€ga tvĂ„ förskollĂ€rare och tvĂ„ speciallĂ€rare, i tvĂ„ olika förskolegrupper varav den ena Ă€r finsksprĂ„kig och den andra svensksprĂ„kig. Informanterna i denna studie utgörs av speciallĂ€raren och förskollĂ€raren i den finsksprĂ„kiga verksamheten. Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ fördjupad kunskap om hur samundervisande lĂ€rare planerar, genomför och utvĂ€rderar samundervisning i förskolans kontext. Även upplevelser av samundervisning ingĂ„r i studiens syfte. Tre forskningsfrĂ„gor har formats utifrĂ„n syftet: 1. Hur planerar, genomför och utvĂ€rderar lĂ€rarna samundervisningen? 2. Vilka möjligheter och utmaningar upplever lĂ€rarna med samundervisning? 3. Hur upplever lĂ€rarna att samundervisning stöder deras professionella utveckling? Undersökningen utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ metod med fallstudiekaraktĂ€r. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer av en samundervisande speciallĂ€rare och förskollĂ€rare. I resultaten framkom att lĂ€rarna anvĂ€nde sig nĂ€stan uteslutande av assisterande samundervisning. Ansvarsfördelningen de samundervisande lĂ€rarna emellan var jĂ€mn och rollbytena skedde mycket smidigt. LĂ€rarna upplevde att samundervisningen bidrog till ökad inkludering för barnens del eftersom barnen inte behövde plockas ut ur sin sedvanliga undervisningsgrupp för att fĂ„ sina stödbehov tillgodosedda. LĂ€rarna upplevde att samundervisning stödjer deras professionell utveckling. LĂ€rarna ansĂ„g att de fick mycket stöd av varandra och lĂ€rde sig nya arbetssĂ€tt genom att dela idĂ©er och tankar med varandra. Professionell utveckling krĂ€ver ocksĂ„ lĂ€rares planeringstid och dess brist Ă€r en utmaning för kontinuerlig professionell utveckling. Studiens slutsatser Ă€r att samundervisning Ă€r ett naturligt, roligt och meningsfullt sĂ€tt för lĂ€rare att undervisa. Det delade ansvaret underlĂ€ttar arbetet och gör att lĂ€rarna fĂ„r bra stöd av varandra. Att lĂ€ra sig ett annat perspektiv eller arbetssĂ€tt av varandra Ă€r viktigt för lĂ€rarna vid planering av samundervisning. Även den professionella utvecklingen som samundervisningen bidragit till verkar vara vĂ€rdefull för de samundervisande lĂ€rarna

    ”En uppfinnare fĂ„r man nog vara pĂ„ riktigt” : LĂ€romedel för svenska som andrasprĂ„k – ett lĂ€rarperspektiv

    Get PDF
    Temat för den hÀr pro gradu-avhandlingen Àr lÀromedel för Àmnet svenska som andrasprÄk och litteratur (förkortat svenska som andrasprÄk). Svenska som andrasprÄk Àr den lÀrokurs som elever med annat modersmÄl Àn svenska, finska eller samiska lÀser i svenska skolor. Det Àr genom det Àmnet som eleverna integreras i Finland. För tillfÀllet finns det ett enda lÀromedel i Finland som Àr avsett för Àmnet svenska som andrasprÄk. Syftet med avhandlingen Àr dÀrför att undersöka vilka lÀromedel lÀrare anvÀnder i Àmnet, hurdant nytt material lÀrarna skulle behöva och hur och varför de anpassar lÀromedel frÄn Sverige till en finlÀndsk kontext. Undersökningsmaterialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer. Undervisningsarrangemangen i svenska som andrasprÄk varierar mycket mellan skolorna. DÀrför intervjuar jag tre olika lÀrargrupper som alla undervisar elever som följer lÀrokursen svenska som andrasprÄk. Grupperna Àr 1) lÀrare i svenska som andrasprÄk, 2) speciallÀrare och 3) modersmÄlslÀrare. Jag intervjuar tio lÀrare och diskuterar dessutom per e-post lÀromedelsvalet med tre lÀrare. Intervjuerna Àr mellan 10 och 46 minuter lÄnga. Materialet Àr sedan transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Undervisningsarrangemangen varierar mellan lÀrargrupperna, men ocksÄ inom dem. Eleverna fÄr ibland undervisning enskilt, ibland i smÄ grupper och ibland integrerat i modersmÄlsundervisningen. Analysen visar att lÀrarnas val av material varierar mycket och pÄverkas av undervisningsarrangemanget. Det som ÀndÄ frÀmst pÄverkar valet av lÀromedel Àr elevens sprÄknivÄ, Älder och Àmneskunskap i olika Àmnen. LÀrarna efterlyser ett nytt lÀromedel t.ex. i form av en materialbank. LÀromedlet borde gÄ att anpassa efter elevens Älder och nivÄ och innehÄlla material som behandlar flera olika lÀroÀmnen. DÄ lÀrarna anvÀnder lÀromedel frÄn Sverige anpassar de vissa sprÄkliga och samhÀlleliga delar till finlÀndska förhÄllanden. Orsaken till anpassningen Àr att Àmnet svenska som andrasprÄk ska integrera eleverna i Finland och att dessa dÀrmed behöver kunskap om sprÄket, samhÀllet, kulturen och geografin i landet. UtgÄende frÄn intervjuerna gÄr det att konstatera att de svenska skolorna skulle ha bÀttre förutsÀttningar för att integrera elever om det fanns en lÀrarutbildning för svenska som andrasprÄk och finlÀndska lÀromedel i Àmnet. Samtidigt behövs en integrationsmodell och mer kunskap om Àmnet i skolorna. Med de hÀr ÄtgÀrderna kunde man garantera en jÀmstÀlld och rÀttvis integration för de invandrarbarn som gÄr i svensk skola

    Pedagogical cultivation in primary school : knowledge practice and harvest for the school food of the future

    Get PDF
    Livsmedelsproduktionen stĂ„r för ungefĂ€r 26 procent av vĂ€rldens globala utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser och har dĂ€rmed en stor inverkan pĂ„ planetens klimat och ekosystem. Sverige importerar majoriteten av de grönsaker och frukter som konsumeras i landet. LĂ„nga transportstrĂ€ckor och sĂ€mre reglering kring metoderna för livsmedelsproduktion bidrar till att import av grönsaker och frukt i regel har större klimatpĂ„verkan Ă€n lokalproducerade alternativ. Denna studie undersöker hur medvetenheten kring livsmedelsproduktion och intresset för hĂ„llbara livsmedelsvanor kan befĂ€stas hos skolungdomar. Kunskap Ă€r en nyckel till förĂ€ndring och det finns stor potential i att medvetandegöra de kommande generationerna i dessa frĂ„gor. I denna studie presenteras Livsmedelsverkets pĂ„gĂ„ende arbete, ”Ett nytt recept för skolmĂ„ltiden”, som har ambitionen att utveckla skolmatsystemet mot en mer hĂ„llbar riktning. Vidare undersöks olika former av samarbeten mellan livsmedelsproducenter och aktörer i skolans vĂ€rld. Det kan konstateras att olika typer av ”farm to school”-projekt pĂ„verkar elevers förstĂ„else för livsmedelskedjan, hĂ„llbar mat och vikten hĂ€lsosamma kostvanor. Elevers preferenser och intresse för att prova nya livsmedel ökar ocksĂ„ vid implementering av odlingsprojekt i skolmiljön. Detta arbete lĂ€gger ocksĂ„ fokus pĂ„ den pedagogiska potentialen, hur lĂ€rare i olika Ă€mnen kan angripa och jobba med ett odlingsprojekt som plattform. Avslutningsvis redovisas fyra aktiva lĂ€rares synpunkter kring möjligheten att genomföra odlingsprojekt i en svensk skolkontext. Denna del av studien fokuserar frĂ€mst pĂ„ möjligheten att integrera ordinarie undervisning i ett potentiellt hydroponiskt odlingsprojekt av bladgrönsaker med ambitionen att öka elevernas förstĂ„else, erfarenhet och kunskap kring det svenska livsmedelssystemet.Food production accounts for approximately 26 percent of the world's global greenhouse gas emissions and thus has a major impact on the planet's climate and ecosystem. Sweden imports the majority of the vegetables and fruits consumed in the country. Long transport distances and poorer regulation of methods for food production contribute to the fact that import of vegetables and fruit generally having a greater climate impact compared to locally produced alternatives. This study examines how awareness of food production and the interest in sustainable food habits can be cemented in children and young adults. Knowledge and skills are key to change and there is a great potential in making future generations aware of these issues. This study presents the National Food Administration's ongoing work “A new recipe for school meals”, which has the ambition to develop the school food system in a more sustainable direction. Furthermore, various forms of collaborations between food producers and actors in the school world are examined. It can be stated that different types of “farm to school” projects affect students' understanding of the food chain, sustainable food and the importance of healthy eating habits. Students' preferences and interest in trying new foods also increase when implementing cultivation projects in the school environment. This thesis the focuses on the power of education in primary and secondary schools, namely, how how teachers in different subjects can approach and work with a cultivation project as a platform. The perspectives of four active teachers on the possibility to integrate cultivation projects in a Swedish school context are presented. The latter part of the study focuses mainly on the possibility of integrating ordinary teaching in a potential hydroponic cultivation project of leafy vegetables with ambitions to develop students' understanding, experience and knowledge of the Swedish food system

    SÀrbegÄvade barn och skola - i förÀldraperspektiv

    Get PDF
    Det övergripande syftet med denna avhandling Ă€r att lyfta fram begreppet sĂ€rbegĂ„vning inom ramen för grundlĂ€ggande utbildning, ur ett förĂ€ldraperspektiv. UtgĂ„ende frĂ„n syftet har tre forskningsfrĂ„gor utformats: 1. Hur definieras sĂ€rskild begĂ„vning i tidigare forskning och litteratur? 2. Hur identifieras sĂ€rskild begĂ„vning i skolpraktiken? 3. Hur upplever förĂ€ldrar till sĂ€rbegĂ„vade barn barnets situation i olika sammanhang, sĂ€rskilt i skolan? De tvĂ„ första forskningsfrĂ„gorna har besvarats teoretiskt med hjĂ€lp av tidigare litteratur och forskning och utgör grund för den tredje och huvudsakliga forskningsfrĂ„gan som besvarats empiriskt. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dĂ€r jag utfört Ă„tta semistrukturerade intervjuer med totalt 12 förĂ€ldrar vars barn Ă€r sĂ€rbegĂ„vade. För att bearbeta materialet anvĂ€nde jag mig av tematisk analys. I analysen identifierades fem teman varav ett redogörs för genom narrativa konstruktioner. Resterande teman redogörs för med stöd av underteman. De teman och underteman som identifierats har upptĂ€ckts med hjĂ€lp av bĂ„de teori och empiri. Resultaten visar att sĂ€rbegĂ„vning synliggörs genom en kombination av flera olika kĂ€nnetecken. SĂ€rbegĂ„vade barn har utmĂ€rkande sprĂ„kliga förmĂ„gor i tidig Ă„lder, de behĂ€rskar ordlekar, Ă€r smarta, vetgiriga, snabblĂ€rda, lĂ€ttlĂ€rda, har ett gott minne, Ă€r kreativa, har livlig fantasi, Ă€r duktiga pĂ„ att resonera och analysera, förstĂ„r kausalitet, ser logik och struktur, Ă€r kĂ€nsliga, empatiska och sjĂ€lvmedvetna. DĂ€rtill kan de vara intensiva, sjĂ€lvkritiska, underprestera eller kĂ€nna sig annorlunda. OtillrĂ€cklig undervisning kan ocksĂ„ orsaka understimulans, uttrĂ„kning, motivationsbrist, utmanande beteende och psykisk ohĂ€lsa. Även sociala svĂ„righeter kan visa sig pĂ„ grund av att jĂ€mnĂ„riga inte ligger pĂ„ samma nivĂ„ intellektuellt. Resultaten visar ocksĂ„ att det finns för lite kunskap om sĂ€rbegĂ„vning sĂ„vĂ€l hos förĂ€ldrar som lĂ€rare. Kunskap Ă€r det som bidrar till att sĂ€rbegĂ„vade elever upptĂ€cks, men ocksĂ„ det som bidrar till att sĂ€rbegĂ„vade elever tillgodoses med rĂ€tt stödĂ„tgĂ€rder. LĂ€rares attityder Ă€r ocksĂ„ avgörande för att upptĂ€cka, bemöta och tillgodose behoven hos sĂ€rbegĂ„vade. För att frĂ€mja sĂ€rbegĂ„vade elevers inlĂ€rning och utveckling behövs en differentierad och berikande undervisning som utmanar och stimulerar, men arbetet med sĂ€rbegĂ„vade elever kan vara bĂ„de utmanande och tidskrĂ€vande, och krĂ€ver mycket resurser. DĂ€rtill finns det brister i skolsystemet gĂ€llande sĂ€rbegĂ„vning, och ett behov av att framstĂ€lla ett pedagogiskt underlag för sĂ€rbegĂ„vade elever betonas

    Samundervisning som inkluderande arbetssÀtt i en förskolegrupp : En fallstudie

    Get PDF
    Samundervisning i skolan har varit föremÄl för forskning i flertalet nationella och internationella studier. DÀremot har inte samma omfattande forskning gjorts om samundervisning inom förskola eller smÄbarnspedagogik. De studier som gjorts i skolan visar att lÀrare som samundervisar ser samundervisning som gynnsam för inkludering och alla barns rÀtt att fÄ undervisning pÄ egen nivÄ. Genom samundervisning kan barnens stödbehov tillgodoses i den egna barngruppen utan att de behöver tas ur gruppen för att undervisas enskilt. Syftet med avhandlingen Àr att undersöka hur samundervisningen mellan en speciallÀrare och en förskollÀrare organiseras för att frÀmja ett inkluderande arbetssÀtt. UtgÄende frÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats: 1) Hur organiserar lÀrarna samundervisningen? 2) Vilka samundervisningsmodeller anvÀnder lÀrarna och hur motiverar de valet av dessa modeller? 3) Vilka roller och ansvarsomrÄden har lÀrarna i samundervisningen? 4) Hur upplever lÀrarna att samundervisningen bidrar till inkludering i barngruppen? I studien har en kvalitativ ansats med fallstudiedesign anvÀnts och datamaterialet Àr analyserat genom kvalitativ innehÄllsanalys. Data samlades in via observationer, intervjuer och dagboksanteckningar. Deltagare var en förskollÀrare och en speciallÀrare inom smÄbarnspedagogik som samundervisade i en förskolegrupp. Studien visar att de samundervisande lÀrarna har anvÀnt sig av stationsundervisning och parallell samundervisning. De har delat in barnen i flera grupper dÀr lÀrarna undervisat tvÄ grupper. Deras roller och ansvarsomrÄden har varit flytande. De har inte haft klart uttalade ansvarsomrÄden, men speciallÀraren har haft ansvaret för att bilder tagits fram till undervisningstillfÀllena och förskollÀraren huvudansvaret för indelningen av barnen i grupper. LÀrarna har upplevt att samundervisningen har bidragit till en mer inkluderande specialundervisning, eftersom de barn som haft behov av stöd har fÄtt undervisningen pÄ samma sÀtt som de andra barnen i gruppen. Dessutom mÀrkte lÀrarna att de barn som inte hade ett uttalat stödbehov ocksÄ har dragit nytta av samundervisningen. LÀrarna upplevde att barnen utan stödbehov fÄtt mera uppmÀrksamhet i och med mindre grupper och lÀrarna har ocksÄ kunnat uppmÀrksamma vissa barns utmaningar som annars inte mÀrks i stor grupp. Slutsatserna av studien Àr att lÀrarnas upplevelser av samundervisningen har varit goda, de upplever ocksÄ att alla barn har dragit nytta av samundervisningen, Àven de barn som inte har ett uttalat stödbehov. FrÄn lÀrarnas egna perspektiv har samundervisningen bidragit till en kompetenshöjning, förskollÀraren har lÀrt sig mera om specialpedagogik och speciallÀraren har lÀrt kÀnna alla barn och fÄtt se vardagen pÄ förskoleavdelningen

    Naturliga, rytmiska och holistiska individer : Diskurser om pedagogik i Waldorfskolor i Sverige

    Get PDF
    Waldorfpedagogiken uppmĂ€rksammas med jĂ€mna mellanrum i media, nĂ€stan uteslutande i ett negativt ljus. Waldorfskolor och deras verksamhet vĂ€cker reaktioner hos allmĂ€nheten, inte minst dĂ„ undervisningsmetoderna för mĂ„nga framstĂ„r som avvikande och frĂ€mmande. Waldorfpedagogiken vilar pĂ„ grundaren Rudolf Steiners (1861–1925) lĂ€ror vilka gĂ„r under samlingsnamnet antroposofi. Antroposofin har en tredelad syn pĂ„ mĂ€nniskan, bestĂ„ende av kropp, sjĂ€l och ande. Pedagogikens uppdrag Ă€r att svara mot denna mĂ€nniskosyn sĂ„ att dessa bestĂ„ndsdelar kan utvecklas pĂ„, vad som uppfattas vara, ett sunt sĂ€tt. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur Waldorfskolor sjĂ€lva presenterar sin pedagogik. För att uppnĂ„ syftet analyserade jag tio svenska Waldorfskolors webbplatser. Utöver det uppmĂ€rksammar jag hur framtrĂ€dande de andliga elementen som genomsyrar antroposofin, och som Waldorfskolorna kritiserats för, Ă€r pĂ„ webbplatserna. Diskursanalys, frĂ€mst utifrĂ„n Norman Faircloughs tredimensionella diskursanalytiska modell, anvĂ€ndes för att analysera webbplatserna. Detta möjliggjorde att textanalysen vidare kunde placeras in i ett bredare socialt sammanhang, i detta fall Sverige. Kopplingen till det svenska samhĂ€llet Ă€r relevant, inte minst dĂ„ Waldorfpedagogiken uppkom under samhĂ€llsomstĂ€ndigheter vilka skiljde sig markant frĂ„n dagens senmoderna samhĂ€llen. I materialet kunde fyra huvudsakliga diskurser urskönjas: Helhetsperspektiv pĂ„ mĂ€nniskan, Det naturliga, Det rytmiska och En konstnĂ€rlig pedagogik. Diskurserna kunde utlĂ€sas pĂ„ samtliga webbplatser, om Ă€n i en varierande utstrĂ€ckning. Med en tillbakablick pĂ„ Steiners lĂ€ror kunde jag dra starka kopplingar mellan diskurserna, nĂ„got som ytterligare beströk betydelsen av diskursen Helhetsperspektiv pĂ„ mĂ€nniskan. Waldorfskolorna i materialet har i varierande utstrĂ€ckning anvĂ€nt sig av en explicit antroposofisk terminologi pĂ„ sina webbplatser. En stor del av informationen de presenterar har starka kopplingar till antroposofin, men kan av lĂ€sare utan insyn i Steiners tankevĂ€rld tolkas oberoende av den. Till följd av detta kunde jag visa att webbplatserna lĂ€mnade besökaren med ett stort tolkningsutrymme i den information som förmedlades. För webbesökare med kĂ€nnedom om antroposofi och Waldorfpedagogik Ă€r de andliga elementen tydliga, medan besökare utan denna kĂ€nnedom, trots ett iögonfallande ordval, kunde utlĂ€sa informationen frĂ„nkopplat dess andliga element
    • 

    corecore