Tuffa bud : Apl-uppgifters betydelse för utveckling av yrkeskunnande

Abstract

What distinguishes vocational didactics from other subject didactics is its direct connection to a vocation and work life. In Swedish upper secondary vocational education, this dimension of vocational didactics becomes particularly significant in relation to students' workplace-based learning (WBL). During WBL, as well as in school, the tasks assigned to students are central to the learning activities. This article explores the tasks students encounter within flower distribution during workplace-based learning (WBL) in upper secondary floristry education. The aim is to provide insight into the aspects of vocational knowing that students struggle to access, both in school and in the workplace. The study is based on interviews with students and supervisors. The results show that economics is a difficult-to-access aspect of vocational knowing, largely remaining invisible to the students. Additionally, economic motives influence supervisors' assessments of the tasks students are given during WBL. Furthermore, the study highlights that the order form is an important tool in the workplace, the various functions of which students have (yet) to fully grasp. Based on these findings, a central challenge in vocational didactics emerges: the need to transform specific vocational knowing into subject content and create bridges between school and the workplaceNågot som särskiljer yrkesdidaktik från annan ämnesdidaktik är kopplingen till ett yrke och arbetsliv. I den svenska gymnasiala yrkesutbildningen blir denna dimension av yrkesdidaktiken särskilt betydelsefull i relation till elevernas arbetsplatsförlagda lärande (apl). Under apl, liksom i skolan, är de uppgifter elever får tillgång till centrala för den utbildningsverksamhet som tar form. I artikeln undersöks blomsterförmedling under arbetsplatsförlagt lärande (apl) på det skolförlagda hantverksprogrammet med inriktning florist med fokus på de uppgifter elever möter. Syftet är att utveckla kunskap om de aspekter av yrkeskunnandet eleverna har svårt att få tillgång till, sett till såväl skol- som arbetsplatsförlagd utbildning. Vad som karakteriserar de uppgifter som eleverna genomför på sina arbetsplatser, samt vilka krav uppfattar eleverna att uppgifterna på apl-platserna ställer på dem är de frågeställningar som vägleder studien. Studien baseras på intervjuer med elever och handledare. Resultaten visar att ekonomi är en svårtillgänglig aspekt av yrkeskunnandet som till stora delar förblir dolt för eleverna, och att ekonomiska motiv inverkar på handledarnas bedömning av vilka uppgifter elever får göra under apl. Vidare synliggörs att ordersedeln utgör ett viktigt redskap på arbetsplatserna. Baserat i dessa resultat framträder att en central yrkesdidaktisk utmaning är att transformera ett specifikt yrkeskunnande till ett yrkesämnesinnehåll och skapa bryggor mellan två skilda praktiker: skola och arbetsplats