Utan vårdnadshavare i Finland : En studie om sociala nätverk och relationernas betydelse för det vardagliga livet

Abstract

Syftet med min pro gradu är att granska unga flyktingars sociala nätverk efter att de fått uppehållstillstånd. Mitt intresse ligger i hur de upplever att nätverken utvecklats och vilken betydelse de fått. Forskningsfrågorna är: 1) Hur ser de ensamkommande unga flyktingarnas sociala nätverk ut? 2) Hurdan betydelse tillskriver de ensamkommande unga flyktingarna sina sociala nätverk för hur vardagen i det nya landet formas? och 3) Hurdan betydelse tillskriver de ensamkommande unga flyktingarna de lokala och transnationella sociala relationerna för utvecklandet av identiteter? Materialet utgörs av 6 narrativa intervjuer med 4 unga i åldern 19–21. De kommer från Somalia, Syrien, Angola och Irak och har bott i Finland 2–6 år. Informanternas nätverk består av familj, vänner, varav de flesta är av invandrarbakgrund, och formella relationer, så som socialarbetare, företrädare och handledare. Familjen är viktigast, men alla har inte kontakt med dessa. Vännerna står för en stor del av det emotionella stödet, medan det formella nätverket har en viktig roll i att erbjuda praktisk hjälp. Informanterna har svårt att komma i kontakt med finländska jämnåriga. Kontexten är här central och de unga upplever det vara lättast att lära känna finländare i skolan. Ett annat centralt tema i informanternas berättelser är det finska språket, vilket är en utmaning främst i skolan och i arbetslivet. Även för detta har omgivningen och de sociala relationerna en betydelse. De sociala nätverken är också av betydelse för hur de ungas identiteter utvecklas. Avståndet till föräldrarna har lett till att de måste ta mer ansvar och dessutom har de utmaningar som kommer av att vara ensam i ett nytt land, fått dem att bli vuxna. En viktig slutsats är att oron för familjen gör att det svårt att leva i nuet. De unga har ett starkt aktörskap som blir synligt när de reflekterar kring sina erfarenheter. Därtill visar informanternas upplevelser att de ännu efter flera år i Finland kan uppleva svårigheter och ha behov av stöd både av de lokala och de transnationella relationerna