Vi var inga medmänniskor, vi var motmänniskor : - stereotypisering av den manliga invandraridentiteten i svensk ungdomslitteratur

Abstract

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer