Skip to main content
Article thumbnail
Location of Repository

Normproblematisering och genusbinaritet - En studie kring en lärares normkritiska arbetes påverkan på föreställningarna och normerna kring genusindelning i en gymnasieklass

By Frida Samuelsson

Abstract

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det i den svenska skolan finns betydelsefulla normer kring genusindelning som bland annat tar sig uttryck i att personer som avviker från genusbinariteten utsätts för trakasserier och kränkningar. En pedagogisk inriktning som arbetar med att problematisera och ifrågasätta rådande normer är den normkritiska pedagogiken. Dess eventuella effekter på elevers föreställningar kring genusindelning har dock inte studerats. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en lärares normkritiska ansats påverkar vilka normer och föreställningar kring genusindelning som råder i dennes klass. Detta görs med hjälp av följande frågeställningar: 1. Vilka normer och föreställningar kring genusindelning och genustillhörighet finns i elevgrupperna? 2. Förefaller normerna och föreställningarna inom klasserna vara samstämmiga och hur uttrycks detta i sådana fall? 3. Finns det skillnader mellan de båda klassernas föreställningar och normer och vari består eventuella skillnader? Metod: Studien innefattar fokusgruppsamtal med åtta elever från en klass vars lärare arbetar normkritiskt samt sju elever från en klass vars lärare arbetar mer traditionellt. Samtalen analyseras med hjälp av ett analysverktyg baserat på empirin, tidigare forskning, den normkritiska skolans idéer samt queerteori. Studien innefattar även informantintervjuer med den normkritiske läraren samt en av den andra klassens lärare. Resultat: Utifrån studien tycks de elever som undervisas på traditionellt vis vara mer låsta vid den binära genusindelningen än de som undervisades enligt en normkritisk ansats. De senare förefaller ha inlett en process av att utveckla mer problematiserande föreställningar, dock inte till den grad att de utan vidare accepterar tanken på andra genus än de två binära. Den normkritiska lärarens klass förefaller också mer mån om att framstå som tolerant, något den normkritiska skolan annars ser som icke-önskvärt och som typiskt för elever som undervisats traditionellt. Detta innebär att resultatet till viss del går emot vad som förväntats utifrån teori och tidigare forskning, vilket kanske kan tänkas bero på att eleverna endast undervisats utifrån den normkritiska ansatsen under två år och att den process som ändå tycks ha satts igång kan antas ta längre tid än så

Topics: Genus, identitet, trans, normer, normkritisk pedagogik, queerteori
Year: 2012
OAI identifier: oai:gupea.ub.gu.se:2077/30170

Suggested articles


To submit an update or takedown request for this paper, please submit an Update/Correction/Removal Request.