Skip to main content
Article thumbnail
Location of Repository

Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse. Kartläggningsresultat vid analys av tidiga signaler på ohälsa respektive långvarig sjukskrivning.

By Nadja Gramson

Abstract

Bedömning av arbetsförmåga vid tidiga signaler på ohälsa respektive långvarig sjukskrivning är en vardaglig men många gånger svår uppgift inom företagshälsovården. Arbetsförmågan inverkar på människans välbefinnande och tillfredställelse med livet som i sin tur påverkar förmågan att arbeta. Projektets syfte var att kartlägga hälsoupplevelse och arbetsförmåga, att söka samband mellan arbetsförmåga, livstillfredsställelse och välbefinnande samt att analysera skillnader i arbetsförmågeupplevelsen mellan icke sjukskrivna, korttidssjukskrivna och långtidssjukskrivna patienter. Det var även viktigt att förstå om en sådan kartläggning kan användas vid ett första läkarbesök och vilka för- och nackdelar som fanns. Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta icke- eller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjälp av ett testbatteri bestående av tre självskattningsformulär Work Ability Index (WAI), WHO:s välbefinnande index-5 (WHO-5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). Patienternas arbetsförmåga och sjukskrivning jämfördes med en annan grupp bestående av 40 konsekutiva patienter, de flesta långtidssjukskrivna (grupp 2), som var remitterade för bedömning av arbetsförmåga. Diskrepans mellan anledning till läkarbesök och bakomliggande orsak konstaterades hos de flesta i grupp 1. Smärta, stress/utmattning och ÖLI var dominerande diagnoser. Majoriteten hade mindre god eller dålig arbetsförmåga, dåligt välbefinnande och otillfredsställelse med olika aspekter i livet. Patienter som upplevde sin arbetsförmåga som god eller utmärkt hade generellt sett en högre grad av välbefinnande och livstillfredsställelse. Majoriteten av patienterna i grupp 2 hade smärtproblematik, depression och dålig arbetsförmåga, den senare var generellt sämre än i grupp 1. Arbetsförmågan reducerades i takt med sjukskrivningens längd och färre patienter i grupp 2 trodde på att de kan arbeta i samma yrke om två år. Formulärkombinationen gav en mera strukturerad probleminventering och upplevdes som positiv av de flesta. Den är tidskrävande, men kan användas vid ett första läkarbesök särskilt vid diffusa och multipla besvär eller oklar frågeställning. Ett nytt index kunde beräknas på basen av värdena i testformulären. Tidigare studier angående testkombinationen kunde inte hittas vid sökning i Pub Med

Topics: Företagsläkare, Projektrapport
Publisher: Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin
Year: 2011
OAI identifier: oai:gupea.ub.gu.se:2077/25639

Suggested articles


To submit an update or takedown request for this paper, please submit an Update/Correction/Removal Request.