Attityder till friluftsliv i skolan

Abstract

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över de attityder till friluftsliv som finns bland lärare i idrott och hälsa och på så sätt bättre förstå varför friluftslivet i skolan ser ut som det gör. Jag räknar med att få reda på vad man har för ambitioner och vad man ser som problematiskt samt vad man tror att man kan göra för att friluftslivet i skolan ska bli bättre. De frågeställningar jag kommer att utgå ifrån är: 1. Vilken inställning har nyblivna idrottslärare till arbetet med friluftsliv i skolan? . Hur arbetar man med friluftsliv ute i våra skolor? 3. Anses friluftsliv i skolan vara viktigt? Jag har samlat material genom att intervjua fem informanter med en kvalitativ intervjumetod, critical incident metoden. Denna anses vara särskilt lämplig för att arbeta med attitydfrågor. Critical incident metoden går ut på att informanterna får berätta om upplevelser som de funnit vara kritiska ur positiv eller negativ bemärkelse och sedan utgå från dessa händelser för att få veta mer via följdfrågor. Informanternas berättelser tyder på att inställningen till friluftsliv är överhängande positiv. Man framhåller positiva aspekter som uppnås genom att bedriva friluftsliv och anser utan undantag att det är ett viktigt inslag i undervisningen av idrott och hälsa. Det finns dock indikationer på att skolans traditioner står ivägen för utvecklingen av friluftslivet. De didaktiska konsekvenserna av arbetet är att friluftsliv anses vara viktigt enligt såväl lärare som gällande styrdokument och det är således relevant och intressant att studera vilka attityder som de framtida lärarna i idrott och hälsa kan förväntas inneha. Baserat på informanternas berättelser så är friluftsliv något som ställer krav och det kan till exempel vara av vikt att kunna flytta en friluftsdag med ganska kort varsel om det blir dåligt väder eller om det skulle dyka upp plötsligt gynnsamt väder