IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
2859 research outputs found
Sort by
Diffuser monitoring and maintenance : Condition-based maintenance at wastewater treatment plants
Den här undersökningen är den första i sitt slag där prestandanför använda luftare från svenska avloppsreningsverk har testats.Resultaten visar att både igensättning och åldrande av luftaresker på svenska reningsverk och resulterar i ökad elanvändningför luftning. Samtidigt finns det möjligheter med tillståndsbaseratunderhåll som kan minska den onödiga elanvändningen.Med ökande koldioxidutsläpp och ökande elpriser har energieffektivisering blivit viktigt,inte minst för att uppnå målet om en klimatneutral VA-bransch. I de kommunalaavloppsreningsverken kan luftning av de biologiska bassängerna stå för hälften avreningsverkets totala elanvändning. Internationella studier indikerar att upp till 40 % avdenna elanvändning är onödig och beror på igensättning och åldrande membran. Mende svenska erfarenheterna är begränsade. Att kunskapen är begränsad beror troligenpå att det inte är allmänt känt i VA-Sverige hur prestandan i luftningsanläggningar kanövervakas på bästa sätt, hur rengöring av luftare utförs och hur stor potentialen förbesparingar är. Projektet har undersökt olika membranluftare från sex svenska reningsverk i enspecialbyggd försöksanläggning med renvatten och analyserat deras syreöverföringseffektivitet(SOTE) och tryckfallet över luftarna (DWP).Till skillnad från tidigare studier skilde det här projektet på effekter av åldrande avmembranmaterialet och igensättning av membranen, vilket är avgörande för att kunnavälja rätt underhållsåtgärd. Två metoder för att övervaka luftarnas tillstånd implementeradespå projektdeltagarnas reningsverk. Även om det fanns vissa praktiska utmaningarmed implementeringen så visar resultaten att det är fullt möjligt att övervakaförändringar i SOTE och DWP, antingen genom direkta mätningar eller med beräkningarutifrån befintliga data.Resultaten från renvattenförsöken visade att igensättning framför allt påverkadeDWP (upp till 40 mbar ökning) som därför är en lämplig parameter att övervaka föratt optimera rengöringsintervallet. Åldrande uppvisade däremot en större påverkan påSOTE (upp till 25 % försämring) jämfört med igensättning (upp till 10 % försämring). Sammantaget var de uppmätta effekterna något lägre än vad litteraturen visar.De procentuella värdena ger dock inte den faktiska påverkan på elanvändningen.Därför simulerades de sammanlagda effekterna av åldrande och igensättning i en modell,där underhållsintervallen för rengöring och membranbyte varierades. Slutsatsen varatt det för den specifika modellen var både ekonomiskt och klimatmässigt fördelaktigtmed intensivt underhåll med membranbyte vart femte år i kombination med två rengöringarper år.Rådet från rapportförfattarna är därför att underlätta för nedtömning av bassängeroch membranbyte så att det kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. Luftarnasprestanda bör övervakas med någon av de föreslagna metoderna. Det är också viktigtatt faktiskt genomföra underhållsåtgärder så ofta som det är ekonomiskt motiverat, därde lokala förutsättningarna påverkar den ekonomiska brytpunkten.In this study, the performance of aeration diffusers from Swedish wastewater treatmentplants were tested for the first time. The results showed that fouling as well asageing of diffusers occur at Swedish treatment plants which leads to increased electricityusage for aeration. At the same time, there are opportunities with condition-basedmaintenance that can reduce unnecessary electricity use.With increasing CO2 emissions and electricity prices, energy efficiency has becomeimportant, not least to achieve the goal of a climate-neutral VA industry. At the municipalwastewater treatment plants, aeration of the biological treatment basins typicallyaccounts for half of the treatment plant’s total electricity usage, and internationalstudies indicate that up to 40 % of this electricity is wastage due to fouling and ageingof membranes. But the Swedish experiences are limited. The limited knowledge islikely related to that it is not commonly known in the Swedish water sector how theperformance of aeration systems can best be monitored, how maintenance cleaningcan be done and how large the potential savings are. In the project, membrane diffusersfrom six Swedish treatment plants were tested in a purposely built test facilitywith clean water and analysed with respect to oxygen transfer efficiency (SOTE) anddynamic wet pressure (DWP). Unlike previous studies, the effects of ageing of themembrane material and fouling of the membranes were assessed separately, whichis crucial to choose the right mitigation action.Two methods for diffuser condition monitoring were implemented at treatmentplants within the participating organisations. Although there were some practicalchallenges with implementation, the results show that it is feasible to monitor changesin SOTE and DWP, either with direct measurements or calculations based on availabledata.The results from the clean water tests showed that fouling primarily affected DWP(up to 40 mbar increase) which is therefore a suitable parameter to monitor, in orderto set the cleaning interval. Ageing, on the other hand, showed a greater impact onSOTE (up to 25 % decrease) compared to fouling (up to 10 % decrease). Overall, themeasured effects are somewhat lower than what the literature indicates.However, the percentage values do not reflect the actual impact on electricity usage.Therefore, the combined effects of ageing and fouling were simulated in a model, withvarying maintenance intervals for cleaning and membrane replacement. The conclusionof the simulations was that it was both economically and climatically advantageouswith frequent maintenance (membrane replacement every five years in combinationwith two cleanings per year).The autors advice is therefore to facilitate membrane replacement so that it canbe carried out in a cost-effective manner. The performance of the diffusers should bemonitored using any of the suggested methods. It is furthermore important to actuallycarry out maintenance measures as often as economically justified, where localconditions affect the economic optimum
Klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel: Bakgrundsrapport till anvisningar för LCA-beräkningar
Senast år 2045 ska Sverige enligt det nationella klimatmålet inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå detta mål måste alla sektorer bidra. Bygg- och anläggningssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och har tagit fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft för att bidra till detta mål. En del av åtgärderna i färdplanen är att minska klimatpåverkan från byggnader under hela dess livscykel, det vill säga utöver byggskedet ska även användningsskedet och slutskedet ingå. Genomförandet av en klimatberäkning av en byggnads hela livscykel är däremot inte helt enkelt och kräver flera aktiva metodval och antaganden. Krav på beräkning av en byggnads hela livscykel förekommer även både i EU:s taxonomi och det uppdaterade Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Trots dessa krav saknas nationella riktlinjer för hur sådana beräkningar bör utföras. Detta projekt har syftat till att ta fram gemensamma anvisningar för beräkning av byggnaders hela livscykel. Gemensamma beräkningsanvisningar för bygg- och fastighetsbranschen förväntas underlätta jämförelser mellan olika beräkningar samtidigt som de bidra till konkurrensneutralitet mellan aktörer. Gemensamma beräkningsanvisningar är också en förutsättning för att kunna förhålla sig till mål och gränsvärden samt rikta klimatförbättrande åtgärder. Enskilda aktörer i Sverige, så som byggentreprenörer och fastighetsägare, ska då kunna analysera sina åtgärder mot så väl nationella som EU:s krav. I detta projekt har särskilt fokus lagts på framtagande av beräkningsanvisningar för användningsskedet och slutskedet av byggnaders livscykel. Detta beror på att beräkningsmetodik och anvisningar för byggskedet redan har utvecklats nationellt genom lagen om klimatdeklaration för byggnader, som trädde i kraft den 1 januari 2022.De framtagna beräkningsanvisningarna är avsedda att vara gemensamma, verktygsneutrala och förenkla beräkningen av klimatpåverkan från en byggnads hela livscykel. Målet är att de ska vara i linje med LCA-kraven för nya byggnader enligt EU:s taxonomi, EPBD och standarden för klimatberäkningar av byggnader, EN 15978. Det är viktigt att notera att anvisningarna kan behöva uppdateras när mer information blir tillgänglig, exempelvis genom den delegerade akten till EPBD som ska komma i december 2025. Framtagna beräkningsanvisningarna har arbetats fram tillsammans med branschen genom en workshopserie, en kompletterande workshop med påföljande remissrunda för preliminära beräkningsanvisningar. Efter den inledande workshopsserien testades olika metodval, LCA-data och scenarioantaganden i fallstudier. Resultaten från dessa fallstudier låg sedan till grund för den kompletterande workshopen. Därefter sammanfattades resultaten i preliminära beräkningsanvisningar som skickades ut på remiss till projekt- och referensgrupper. Utöver projektgrupp och referensgrupp har ytterligare aktörer bjudits in till ett informationsmöte där dessa aktörer hade möjlighet att ge synpunkter och kommentarer utifrån deras roll. På detta möte deltog cirka 40 olika organisationer. På så sätt har det som tagits fram förankrats hos sektorns olika aktörer. Utfallet från workshops, fallstudier och hearing har resulterat i en rad slutsatser och rekommendationer som presenteras i denna rapport. Ett antal frågor har också identifierats som behöver arbetas vidare med i framtida projekt. Gemensamt med denna rapport har beräkningsanvisningar tagits fram som beskriver vilka regler som beräkningarna av en byggnads livscykel ska följa. De viktigaste slutsatserna från genomförandet av projektet och vid framtagande av beräkningsanvisningar kan sammanfattas med följande punkter: • Användning av beräkning enligt framtagna beräkningsanvisningar som ensamt beslutsunderlag kan vara problematisk. • Klimatförbättringsscenario baserat på beslutade åtgärder ska användas för delar av livscykeln, för att avspegla en mer realistisk minskad klimatpåverkan över tid. • Ursprungsgarantier (gröna avtal) och liknande ska inte användas eftersom det inte speglar den faktiska påverkan från använd energi. • Svensk elmix ska användas, nordisk elmix rekommenderas som tillägg. • Lokala värden för fjärrvärme rekommenderas men svenskt medelvärde kan användas. • EPD:er med marknadsbaserad energimix bör undvikas om möjligt. • Egna scenarion och antaganden ska inte användas då de är svåra att verifiera och jämförbarhet mellan beräkningarna minskar. • Nuvarande standard belyser inte potentiell nytta med flexibla och demonterbara byggnader, varför särskilda indikatorer för detta bör tas fram. • Scenariobaserade data (modul A4 till D) från EPD:er för byggmaterial ska inte användas.By the year 2045, according to Sweden’s national climate goal, there should be no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. To achieve this goal, all sectors must contribute. The construction and civil engineering sector accounts for about one-fifth of Sweden’s total climate impact and has developed a roadmap for fossil-free competitiveness to contribute to this goal. Part of the measures in the roadmap is to reduce the climate impact of buildings throughout their lifecycle, including not only the construction phase but also the use and end-of-life phases. However, calculating the climate impact of an entire building’s lifecycle is not straightforward and requires several choices and assumptions. Requirements for calculating a building’s entire lifecycle are also present in both the EU Taxonomy and the updated Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Despite these requirements, there are no national guidelines on how such calculations should be performed. This project has aimed to develop common guidelines for calculating the lifecycle of buildings. Common calculation guidelines for the construction and real estate industry are expected to facilitate comparisons between different calculations while ensuring competitive neutrality between stakeholders. Common calculation guidelines are also essential for aligning with goals, limits, and directing climate-improving measures. Individual actors in Sweden, such as contractors and property owners, should be able to analyse their actions against both national and EU requirements. In this project, special focus has been placed on developing guidelines for the use and end-of-life phases of building lifecycles. This is because calculation methodology and guidelines for the construction phase have already been developed nationally through the Swedish act about climate declaration for new buildings, which came into force on January 1, 2022. The calculation guidelines are intended to be common, tool-neutral, and simplify the calculation of climate impact from an entire building’s lifecycle. The goal is for them to align with the LCA-requirements for new buildings according to the EU Taxonomy, EPBD, and the standard for climate calculations of buildings, EN 15978. It’s important to note that the guidelines may need updating as more information becomes available, such as through the delegated act to EPBD expected in December 2025. The guidelines have been collaboratively developed with the industry through a workshop series, a complementary workshop followed by a referral round for preliminary guidelines. Different method choices, LCA data, and scenario assumptions were tested in case studies after the initial workshop series. The results from these case studies formed the basis for the complementary workshop. Subsequently, the findings were summarized in preliminary calculation guidelines and were sent out for referral to project and reference groups. In addition to the project and reference groups, additional stakeholders were invited to a information meeting where they had the opportunity to provide input and comments based on their roles. Approximately 40 different organizations participated in this meeting, ensuring that the developed guidelines are endorsed by various actors in the sector. The outcomes from workshops, case studies, and hearing have resulted in a series of conclusions and recommendations presented in this report. Several issues have also been identified that need further work in future projects. In conjunction with this report, calculation guidelines have been developed to describe the rules that should be followed for calculating a building’s lifecycle. The key conclusions from the project and the development of calculation guidelines can be summarized as follows: • The use of calculations according to developed guidelines as the sole basis for decision-making can be problematic. • Decarbonisation scenarios based on decided measures should be used for parts of the lifecycle to reflect a more realistic reduction in climate impact over time. • Guarantees of origin or similar should be avoided as they do not accurately reflect the actual impact of used energy. • Swedish grid mix should be used, Nordic grid mix recommended as an additional information. • Local values for district heating are recommended, but the Swedish average value can also be used. • EPDs with market-based energy mixes should be avoided if possible. • Own scenarios and assumptions should not be used, as they are difficult to verify and reduce comparability between calculations. • The current standard does not address the potential benefits of flexible and demountable buildings, why specific indicators for these aspects should be developed. • Scenario-based data (modules A4 to D) from EPDs for building materials should not be used
Försurning och övergödning i Västra Götalands län : Förenklad rapport om resultaten från Krondroppsnätet under 2022/23
Kvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastningLufthalterna av kvävedioxid (NO2) i länet varierade under vinterhalvåret 2022/23 mellan 1,4–1,8 µg/m3, medan NO2 under sommarhalvåret 2023 varierade mellan 0,7–1,2 µg/m3. Lufthalterna av ammoniak (NH3) var cirka 0,2 µg/m3 under både sommar- och vinterhalvåret 2022/23. Under det hydrologiska året 2022/23 varierade kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplatser mellan cirka 4,0–7,8 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Västra Götalands län har för det hydrologiska året 2022/23 beräknats till mellan 5,5–9,3 kg per hektar. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i hela länet under 2022/23. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma. Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsgrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar, vilket har visats för den avverkade krondroppsytan vid Storskogen.Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamtLufthalterna av svaveldioxid (SO2) i länet var runt 0,3 µg/m3 under både vinterhalvåret 2022/23 och sommarhalvåret 2023. I början av 1990-talet var svavelnedfallet i länet mycket högt, över 15 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2022/23 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, runt 0–0,5 kg per hektar i krondropp och mellan 0,9–1,8 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som nämnts tidigare i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är så lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp. Denna frågeställning är något som för närvarande arbetas med inom Krondroppsnätet.Markvattenkemin i skogsmarken i Västra Götalands län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och markvattnet är fortfarande försurat. pH vid Storskogen och Hensbacka har på sistone frekvent legat under 5,0, vilket kan anses tyda på en måttlig försurning. Under 2023 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet i länet mellan -0,09 mekv/l och 0,05 mekv/l. Vid den 2018 avverkade ytan i Storskogen, där mätningarna fortsatt, var ANC ännu lägre, som lägst -0,26 mekv/l under året. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Av-verkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå
Vägledning för klimatanpassning av bostadsföretag: Klimatanpasssningslösningar med fokus på naturbaserade åtgärder
Klimatforskningen talar sitt tydliga språk: Desnabba klimatförändringar vi redan idag upplever,innebär nya utmaningar men också möjlighetertill omställning av hur vi utvecklar och förvaltarvår byggda miljö. Med denna vägledning villvi rusta bostadsföretag för denna framtid, därklimatanpassning av bostadsbeståndet inte är ettalternativ utan en nödvändighet.Det ligger ett stort arbete bakom denna vägledningmen mycket arbete återstår och vägledningengör inte anspråk på att vara något heltäckandeuppslagsverk, utan förhoppningsvis snarare ettinspirerande och kortfattat första insteg i hur vikan komma igång med konkreta åtgärder. Arbetet har varit en process av nära samarbetemellan människor och organisationer medolika perspektiv och kompetenser. Projektet harsamfinansierats av Stiftelsen Institutet för VattenochLuftvårdsforskning (SIVL) och SverigesAllmännytta. Vi har också haft förmånen att hamed oss fem allmännyttiga bostadsbolag, MKB,Nybo, Mimer, Vätterhem och Östersundshem, pådenna resa, som bidragit med sitt engagemanggenom bland annat fallstudier, diskussioner ochdelande av tidigare erfarenheter. Företagensdeltagande har lett till att den teoretiska grundsom presenteras i vägledningen är förankrad i denverklighet och de utmaningar som de ställs inför.Det har även inneburit att generell kunskap om klimatanpassningsarbetet kunnat exemplifieras och presenteras på ett sätt som går att känna igensig i.Då det är bråttom att agera och frågorna omklimatanpassning av vår byggda miljö ärkomplex har projektet tidigt valt att prioriterade två extremväderhändelser som vi redan nuser drabbar bostäder och boende i allt störreomfattning; skyfall och värmeböljor. Vi har också valt att fokusera på multifunktionella ochnaturbaserade lösningar som bostadsbolagen kanintegrera i sin ordinarie verksamhet. Genom ökad kunskap om risker och åtgärder,systematiskt arbete, bättre samverkan samt störreförståelse för ekonomiska aspekter kommer ocksåförståelsen för behovet av åtgärder öka, vilket kanskynda på anpassningsarbetet. Vår förhoppningär att vägledningen kommer spridas för att andrabolag, både allmännyttiga och övriga, ska kunnaanvända den.Det har varit vår ambition att skapa en vägledningsom är lättillgänglig, praktisk och som möterbostadsbolagen i de utmaningar de står inför,både nu och i framtiden
Vätgas från biogas i kallt klimat - Lämplighetsanalys av att producera vätgas från biogas och använda i stadsbussar i Luleå
In this study, we demonstrate that in certain cases, it can be advantageous to produce hydrogen from biogas and to use it in heavy-duty vehicles such as buses. In Luleå, it may be feasible to use hydrogen from biogas in city buses because there is a need for heating where waste heat from the fuel cell can be utilized. However, it is uncertain whether the waste heat is sufficient or if a separate auxiliary heater driven by diesel or HVO is needed. If such a heater is required, the conclusion is that hydrogen from biogas is suitable for other segments of heavy transportation, where battery electrification is not as suitable. Overall, our study shows that hydrogen from biogas may be interesting as a transitional fuel to increase the availability of environmentally friendly hydrogen until electrolyzer capacity is sufficiently expanded. At the same time, our mapping of the policy landscape concerning hydrogen and zero-emission buses shows that biohydrogen is disadvantaged in the EU's regulations on renewable hydrogen. This means that member states are restricted from providing support for investments to produce and distribute hydrogen from biogas and other biogenic feedstocks. The reason is that renewable hydrogen, according to EU terminology, is defined in the so-called delegated act on renewable fuels of non-biological origin (RFNBO). It is established that renewable hydrogen should be based on non-biological feedstocks (i.e., from electrolysis) and must meet a number of criteria. The results are interesting in the context of urban bus traffic rapidly moving towards zero-emission operation. In Sweden and many other countries, battery buses have become a common and obvious feature on city streets. But just like for other segments of heavy-duty vehicles, another technology to achieve zero-emission operation has also received increased attention, namely hydrogen and fuel cell buses. In Sweden, only a few fuel cell buses have been used - and moreover, only on a trial basis - but in several European cities, they have already begun to be used on a significant scale. An advantage of fuel cell operation with hydrogen from biogas is that it allows for the continued utilization of the biogas already produced and purchased for existing city bus traffic. System study consisting of two parts We arrived at the result by investigating the suitability of both producing hydrogen from biogas at the existing sewage treatment plant in Luleå and the feasibility for LLT to use fuel cell buses in its city bus traffic. The study has considered both costs associated with each part and climate impact from a life cycle perspective for fuel production and bus operation.I denna studie visar vi på att det i vissa fall kan vara fördelaktigt att producera vätgas från biogas och att det även kan vara fördelaktigt att använda det i tunga fordon såsom bussar. I Luleå kan det vara motiverat att använda vätgas från biogas i stadsbussar eftersom det finns ett behov av uppvärmning där spillvärme från bränslecellen kan komma till nytta. Det är dock osäkert ifall spillvärmen är tillräcklig eller om det behövs en separat tilläggsvärmare som kan drivas på diesel eller HVO. Ifall en sådan behövs är istället slutsatsen att vätgas från biogas passar i andra segment av tunga transporter, där batterielektrifiering inte passar lika bra. Övergripande visar vi i denna studie på att vätgas från biogas kan vara intressant som ett transitionsbränsle för att öka tillgången på miljövänlig vätgas fram till dess att elektrolysörkapaciteten är tillräckligt utbyggd. Samtidigt visar vår kartläggning av styrmedelslandskapet kring vätgas och nollemissionsbussar att biovätgas missgynnas i EU:s regelverk om förnybar vätgas. Detta innebär att medlemsstater begränsas från att ge stöd till investeringar för att producera och att distribuera vätgas från biogas samt andra biogena råvaror. Anledningen är att förnybar vätgas enligt EU-terminologi definieras i den så kallade delegerade akten om förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (på engelska: renewable fuels of non-biological origin, RFNBO). Där fastställs att förnybar vätgas ska vara baserad på icke-biologiska råvaror (det vill säga från elektrolys) och därtill uppfylla ett antal kriterier. Resultatet är intressant i kontexten av att stadsbusstrafiken snabbt går mot nollemissionsdrift. I Sverige och många andra länder har batteribussar blivit ett lika vanligt som självklart inslag på städers gator. Men precis som för andra segment av tunga transporter har även en annan teknik för att uppnå nollemissionsdrift fått ökad uppmärksamhet, nämligen vätgas och bränslecellsbussar. I Sverige har bara ett fåtal bränslecellsbussar använts – och dessutom bara på prov – men i flera europeiska städer har de redan börjat användas i betydande skala. En fördel med bränslecellsdrift med vätgas från biogas är att man kan fortsätta utnyttja den biogas som redan produceras och inhandlas för befintlig stadsbusstrafik. Systemstudie bestående av två delar Vi kom fram till resultatet genom att undersöka lämpligheten med att både producera vätgas från biogas vid LUMIREs befintliga avloppsreningsverk samt lämpligheten för LLT att använda bränslecellsbussar i sin stadsbusstrafik. Studien har både beaktat kostnader förenade med respektive del samt klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv för produktion av bränslen samt drift av bussarna.
Ship noise in coastal regions - final report of the SHIPNOISE project
Ships carry cargo and passengers around our planet. In coastal regions, complaintsabout ship noise have been raised from nearby residents. Ships are also thedominant source of continuous underwater noise in the seas. In the SHIPNOISEproject, we investigate levels of ship noise in coastal regions using a custommeasurement station for both airborne and underwater noise from shipsunderway. The measurement station is developed using embeddedmicroprocessors for low power consumption. The station is deployed at Böttö atthe inlet to Gothenburg harbor, and then at Lurö in Lake Vänern. These sites areclose to shipping lanes of different traffic intensity. The measured airborne noiselevels indicate that there is a risk to exceed recommended indoor low-frequencynoise limits for dwellings positioned up to several hundred meters from thepassing ships, although the effect on public health is uncertain. The underwaternoise recorded at 200-300 m range at the SHIPNOISE measurement locationsduring ship passages is strong enough to exceed levels for environmental impactpreviously demonstrated on local marine mammals, fish and possiblyinvertebrates. For example, harbor porpoises, herring and salmon are likely toavoid or escape the area when a loud ship passes
Försurning och övergödning i Stockholms län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2022/23
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomför IVL Svenska Miljöinstitutet, i samarbete med Lunds universitet, mätningar i Stockholms län inom Krondroppsnätet. Stockholms län har varit medlem i Krondroppsnätet sedan 1992. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar under det hydrologiska året 2022/23 vid tre platser i Stockholms län, i granskogarna vid Farstanäs och Arlanda samt i tallskogen vid Bergby. Dessutom visas resultat från mätningar av nedfall till öppet fält och lufthalter vid mätplatsen Tyresta, vilka genomförs av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket inom det nationella miljöövervakningsnätverket, SveLoD.I rapporten beskrivs situationen vad gäller försurning och övergödande kväve i Stockholms län, baserat på senaste och tidigare års mätningar, och resultaten jämförs med mätningar från andra delar av landet. I rapporten redovisas även andra aktuella händelser från 2023 som är relevanta ur Krondroppsnätets synvinkel. I Bilaga 1 visas information om länets mätningar och mätplatser.Kvävenedfallet minskar och kritisk belastning överskrids inte längre 2022/23Nedfallet av kväve till barrskogarna vid Farstanäs, Arlanda och Tyresta har sedan början av 2000-talet minskat i högre takt än de rapporterade utsläppsminskningar från Europa såväl som från Sverige, se figur nedan till vänster. Kvävenedfallet till barrskog över Stockholms län varierade under det hydrologiska året 2022/23 mellan 3 och 4 kg per hektar. Den kritiska belastningen för övergödande kväve till barrskog i Sverige, 5 kg per hektar och år, överskreds därmed inte i länet under året. Lufthalterna av kvävedioxid vid Farstanäs har mer än halverats sedan mätstarten 1994, och minskningen följer de rapporterade utsläppsminskningar från Europa. Markvattenmätningarna i Stockholms län visar att nitrat sällan förekommer i markvattnet i länets växande skogar och att länets skogar generellt har kapacitet att lagra det kväve som tillförs med nedfallet till marken. Under senare år har dock förhöjda nitrathalter i markvattnet vid Farstanäs uppmätts, vilket skulle kunna bero på stormpåverkan. Totalt årligt kvävenedfall till barrskog och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid mätplatserna i Stockholms län.Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurningSvavelnedfallet till skogen i länet har minskat kraftigt, och minskningen är statistiskt säkerställd för alla mätplatser i länet. Under 2000-talet har svavelnedfallet, mätt som krondropp vid Farstanäs och Arlanda, minskat i takt med utsläppsminskningarna från både EU-27+UK och Sverige. Även lufthalterna av SO2 har minskat kraftigt under samma tidsperiod. Av länets tre aktiva mätplatser har en statistiskt säkerställd återhämtning från försurning i markvattnet främst skett vid Bergby i länets norra del. Där har markvattnets pH ökat och halterna av sulfatsvavel och oorganiskt aluminium minskat. Markvattnets syraneutraliserande förmåga (ANC) visar ingen statistiskt säkerställd förändring vid någon av länets mätplatser, men den är oftast positiv, vilket tyder på att det finns en syrabuffrande förmåga i länets skogar. Även vid Arlanda syns tecken på återhämtning från försurningen, med ökat pH och minskade halter av sulfatsvavel i markvattnet. Vid Farstanäs har pH istället minskat sedan mätstarten 1992, men sulfathalterna i markvattnet har minskat.Stockholms län befinner sig på gränsen mellan de mest försurningspåverkade områdena i sydvästra Sverige och de mindre påverkade områdena i norr. För att mark och vatten ska återhämta sig krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp och att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå
Uni- och multiderivata metoder för upptäckt av avvikelser i dammar
Dammövervakning är ett stort och viktigt område för svenska dammägare. Det är en utmaning att kontinuerligt övervaka en dammkonstruktion med dess givare och snabbt kunna reagera på förändringar som visar på en avvikelse i dammen. Rapporten behandlar metoder för datorbaserad upptäckt av givar- och kommunikationsfel samt tillämpning av multivariata metoder för att upptäcka och visualisera avvikande tillstånd för en damm.Rapporten är en redovisning av det tredje av en rad forskningsprojekt. Projektet har drivits av IVL Svenska Miljöinstitutet AB under 2022–2023. Alla projekt har finansierats av Energiforsk och Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårds-forskning (SIVL) och har som mål att implementera övervakning, detektion och visualisering av givarfel samt övergripande tillståndsövervakning av dammar inklusive varning när tillståndet rör sig mot icke normalt område. Ett syfte för detta projekt har varit att fördjupa kunskapen kring de metoder vi använder genom att komplettera med ytterligare en fallstudie som är av annan karaktär än de tidigare, både gällande dammen och dess övervakningsgivare. Ett andra syfte har varit att öka kunskapen och kompetensen både på bredden och på djupet för branschen. Ett tredje syfte har varit att hitta sätt att öka lättillgängligheten av de resultat som våra metoder ger.I de tidigare två projekten i serien har vi utvecklat och installerat en generell övervakningsapplikation som körs i realtid hos två av dammägarna, med dataöverföring från och till deras signaldatabaser. Vi har utvecklat metoder för fristående övervakning av enskilda signaler, univariat övervakning samt påbörjat utveck-lingen av multivariat övervakning. I det här projektet har de samlade erfarenheterna använts för att ansluta en tredje damm, fallstudie III, och för att fortsätta utvecklingen av metodiken. En stor del av projektet har också ägnats åt resultat¬spridning i form av webbinarier, en djupare kurs för personal hos kraftbolagen om den använda metodiken och den bakomliggande teorinProjektserien har nu tre fallstudier, och genom anläggningsägarna har projektet fått tillgång till mer än 5 års historiska data för respektive damm. Dessa data ligger till grund för vidare utveckling och utvärdering av övervakningsmetoderna. Att samla in, bygga upp en gemensam förståelse av och förbehandla dessa data kräver mycket tid och ett gott samarbete mellan dataspecialister och dammägare, en grund som nu är lagd. Denna rapport publiceras både i Energiforsks rapportserie och i IVL:s rapportserie B.Dam monitoring is a large and important area for Swedish dam owners. It is a challenge to continuously monitor a dam construction with its sensors and be able to quickly react to changes that indicate a deviation in the dam. The report covers methods for computer-based detection of sensor and communication errors and the application of multivariate methods to detect and visualize anomalous states for a dam.The report is an account of the third of a series of research projects. The project has been run by IVL Swedish Environmental Research Institute AB during 2022–2023. All projects have been funded by Energiforsk and the SIVL foundation and with the aim to implement monitoring, detection, and visualization of sensor errors as well as overall condition monitoring of dams including warnings when the condition is moving towards a non-normal area. One purposes of this project has been to deepen the knowledge of the methods through an additional case study which has a different character both regarding the dam and its monitoring sensors. A second purpose has been to increase knowledge and competence both in breadth and depth for the involved industry. A third purpose has been to find ways to improve the accessibility of the results that our methods provide.In the previous two projects in the series, it was reported how we developed and installed a general monitoring application that runs in real time at two of the dam owners with data transfer from and to their signal databases. We have developed methods for independent monitoring of individual signals, univariate monitoring and started the development of multivariate monitoring.In this project, the accumulated experience has been used to connect a third dam, Case Study III, and to continue the development of the methodology. A large part of the project has also been devoted to dissemination of results in the form of webinars, a deeper course for staff at the power companies on the methodology used and the underlying theory.The project series now has three case studies and through the plant owners the project has gained access to more than 5 years of historical data for each dam. These data form the basis for further development and evaluation of monitoring methods. Collecting, building a common understanding of and pre-processing this data requires a lot of time and good cooperation between data specialists and dam owners, a foundation that has now been laid. This report is published both in Energiforsk's report series and in IVL's report series B.Other funders:Energiforsks program för Dammsäkerhet.</p
Snabb omställning av vägtrafiken för minskad klimatpåverkan
För att minska vägtrafikens klimatpåverkan på kort sikt räcker inte åtgärder för ökad andel fossilfria bränslen och elektrifiering. Det krävs också insatser som minskar trafikarbetet med bilar och lastbilar i närtid. Fokus behöver också ligga på sådana åtgärder som kan genomföras i närtid - vi talar här om ett par år i perspektiv av 1,5-gradersmålet. Denna studie är en internationell litteraturöversikt av åtgärder som kan minska trafikarbetet med bil och lastbil i större städer (här avses kommuner med mer än 50 000 invånare samt kranskommuner till storstäder) och som främjar mer hållbar tillgänglighet och stadsmiljö. Ett flertal framgångsrika exempel finns från städer. Studien identifierar åtgärdernas effekter, hur dessa kan bedömas samt hur de kan utformas för att vara såväl effektiva som legitima, dvs ha avsedd verkan och ha god acceptans. Åtgärderna är i sig möjliga att genomföra på kort tid. I några fall beskriver studien åtgärder som kräver justerad lagstiftning men där tiden ändå kan hållas kort eftersom de är väl utredda och beskrivna sedan tidigare. Förutom beskrivningar av de enskilda åtgärderna drar studien en rad slutsatser. Till dessa hör att de föreslagna åtgärderna får verkligt god effekt om de kombineras i väl sammansatta åtgärdspaket, väl utformade utifrån den lokala situationen och som omfördelar den relativa attraktiviteten hos olika trafikslag till de mer hållbara färdsättens fördel. Rapporten har bland annat inkluderat följande åtgärder i litteraturöversikten: Sänkta hastighetsbegränsningar på motorvägar med minst 10 km/h Undvika tjänsteresor när det finns alternativ. Distansarbete hemifrån upp till tre dagar i veckan där det är möjligt. Lägre priser för resor med kollektivtrafik och andra incitament för ökat resande med kollektivtrafik, mikromobilitet, gång och cykling. Öka bildelning och andra sätt att minska bränsleförbrukningen vid bilresor (som sparsam körning). Främja effektivare godsleveranser och effektivare användning av lastbilar. Omfördelning av gatu- och vägutrymme för biltrafik och för bilparkering av bilar till annan användning såsom gång- och cykelbanor och kollektivtrafikkörfält. Miljözoner kombinerade med satsningar på kollektivtrafik och aktiva färdsätt samt styrmedel som skrotningspremie. Möjlighet att i kombinerade styrmedels- och åtgärdspaket finansiera ökat utbud och tillgänglighet hos mer energieffektiva färdsätt med intäkter från biltrafik och bilparkering. Sänkt bashastighet till 30 km/h i städer.
Underlagsdata för hållbarhetsbedömning i BioMapp
Denna rapport utgör en samlad dokumentation av underlags data, med avseende på de olika industriprocesser som ingår i visualiseringsverktyget BioMapp. De skogsindustriella processerna som beskrivs i rapportens bilagor baseras på en allmänt accepterad inventeringsmetodik för att beskriva skogsbaserade produkters miljöpåverkan och andra hållbarhetsindikatorer i ett livscykelperspektiv. Det systemanalytiska verktyg som används i projektet är livscykelanalys (LCA) på så sätt som det tillämpas i miljövarudeklarationer för produkter (EPD).De inventeringsdata som redovisas har en ambition att vara representativa för den typ av processer och miljöbelastning som är relevanta för svenska förhållande. Det har dock inte varit möjligt inom ramen för projektet att göra kompletta branschsammanställningar.This report constitutes the overall documentation of the data available in the visualization tool BioMapp with regards to various industrial processes. The forest industrial processes described in the report are based on a generally accepted inventory methodology to describe the environmental impact of forest-based products and other sustainability indicators in a life cycle perspective. The system analysis tool used in the project is life cycle analysis (LCA) in the way it is applied in environmental product declarations (EPD).These inventory data are representative in the type of processes and environmental impact that are relevant to Swedish conditions. However, it has not been possible within the framework of the project to make complete industry summaries