The relationship between physical and social activity and cognitive function in older adults

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan fysisk- och social aktivitet och kognitiv funktion hos personer i åldrarna 65+. Rörande fysisk aktivitet har aktuell studie undersökt om det finns något samband mellan intensitet på fysisk aktivitet (ansträngande, måttlig och lätt) och kognitiv funktion (exekutiva funktioner, arbetsminneskapacitet och bearbetningshastighet). Totalt deltog 64 personer i studien, varav 56% kvinnor och 44% män i åldrarna 66 till 87 år (M = 74.91, SD = 5.33). Deltagarna rekryterades genom personliga kontakter och via kontakt med olika seniorföreningar. Deltagarna fick ett sammanställt frågeformulär med bakgrundsfrågor om kön, ålder och utbildningsnivå, samt om sina fysiska aktivitetsvanor (Leisure-Time Exercise Questionnaire, LTEQ) och sina sociala aktivitetsvanor (Australian Community Participation Scale, ACPS). Efter detta fick deltagarna genomföra fem tester för att mäta deras kognitiva förmåga; (1) Digit Symbol Modalities Test för att mäta bearbetningshastighet, (2) Digit Span Backwards för att mäta arbetsminneskapacitet, (3) Trail Making Test för att mäta task-switching förmåga, (4) Semantic Fluency Test för att mäta förmågan att kategorisera och organisera information samt (5) Phonemic Fluency Test för att mäta förmågan att planera och komma på strategier. Resultatet visade på att måttlig fysisk aktivitet samt social aktivitet hade ett positivt samband med både förmågan att kategorisera information, samt förmågan att planera och komma på strategier, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Däremot hade grad av social aktivitet ett signifikant samband med sämre task-switching förmåga, vilket motstrider tidigare studier. Vidare var inte sambanden mellan vare sig fysisk aktivitet eller social aktivitet signifikant med bearbetningshastigheten eller arbetsminneskapacitet. The aim of the present study was to investigate the relationship between physical activity and social activity and cognitive function in individuals aged 65 and older. Regarding physical activity, the study examined whether there is a connection between the intensity of physical activity (vigorous, moderate, and light) and cognitive function (executive function, working memory capacity and processing speed). A total of 64 individuals participated in the study, of which 56% were women and 44% were men, aged 66 to 87 years old (M = 74.91, SD = 5.33). Participants were recruited through personal contacts and connections with various senior organizations. They completed a complied questionnaire with background questions about gender, age and education level, as well as their physical acitivity habits (Leisure-Time Exercise Questionnaire, LTEQ) and social activity habits (Australian Community Participation Scale, ACPS). Afterward, participants completed five tests to measure their cognitive abilities: (1) Digit Symbol Modalites Test to asses processing speed, (2) Digit Span Backwards to measure working memory capacity, (3) Trail Making Test to evaluate task-switching ability, (4) Semantic Fluency Test to asses the ability to categorize information and (5) Phonemic Fluency Test to measure planning and strategy generation abilities. Consistent with previous research, the results showed that moderate physical acitivity and social acitvity were positively associated with both the ability to categorize and organize information and the ability to plan and generate strategies. However, contrary to previous research, the degree of social activity was significantly associated with poorer task-switching ability. Furthermore, no significant associations were found between either physical or social activity and processing speed or working memory capacity.

Grundskollärares uppfattningar om utomhuspedagogik och dess påverkan på elevers engagemang, förståelse och lärande inom ämnet biologi : En litteraturstudie

Litteraturstudien undersökte aktuell forskning kring grundskollärares uppfattningar om utomhuspedagogik och dess påverkan på elevers engagemang, förståelse och lärande i ämnet biologi. Syftet med studien var att sammanställa och analysera resultaten från aktuell forskning för att synliggöra möjligheter och utmaningar som lärare upplever med att genomföra undervisning utomhus. Problemet vi sökte svar på i vår studie grundar sig i motsättningarna mellan argumenten för en ökad utomhusundervisning och faktumet att denna generellt ändå uteblir. En tematisk analys genomfördes där forskningen visade att undervisning utomhus bedrivs i begränsad utsträckning trots de många fördelar lärare anser att den har. Forskning visade att lärare generellt anser att elevernas engagemang, förståelse och lärande i ämnet biologi gynnas av utomhusundervisning, men att det förekommer många hinder som är svåra att övervinna vad gäller genomförandet av utomhusundervisning

Expertisbaserade skillnader i domängenerell mönsterigenkänning och antecipering inom efotboll

This study examines differences in domain-general and sport-specific patternrecognition as well as anticipation between experienced and inexperienced players ineFootball. EFootball is a rapidly growing eSport that places high demands on cognitiveand perceptual skills, but research in this area remains limited. Two groups comprisinga total of 20 participants took part: an experienced group with at least six years ofplaying experience and an inexperienced group with less than three years of experience.Participants were tested using two different stimuli—one based on chess sequences tomeasure domain-general pattern recognition and another based on video clips from thegame FC25 to measure sport-specific pattern recognition and anticipation. The results showed no significant differences between the groups for domaingeneral pattern recognition (p = .763) or sport-specific pattern recognition (p = .384).For anticipation, a difference approaching significance was observed (p = .063), with aneffect size suggesting practical relevance (Cohen’s d = 0.886). These findings indicatethat experience in eFootball may contribute to improved anticipation but does notsignificantly affect general cognitive abilities. The study addresses a research gap in eSports and highlights the need for largersamples and more ecologically valid testing environments to better understand howcognitive skills influence performance in eFootball. The findings may contribute to thedevelopment of evidence-based training methods to optimize performance in eSports. Denna studie undersöker skillnader i domängenerell och idrottsspecifikmönsterigenkänning samt antecipering mellan erfarna och oerfarna spelare inomefotboll. Efotboll är en snabbt växande esport som ställer höga krav på kognitiva ochperceptuella färdigheter, men forskning på området är begränsad. Två grupper medtotalt 20 deltagare deltog: en erfaren grupp med minst sex års spelande och en oerfarengrupp med mindre än tre års erfarenhet. Deltagarna testades med två olika stimuli – ettbaserat på schacksekvenser för att mäta domängenerell mönsterigenkänning och ettbaserat på videoklipp från spelet FC25 för att mäta idrottsspecifik mönsterigenkänningoch antecipering. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna fördomängenerell mönsterigenkänning (p = .763) eller idrottsspecifik mönsterigenkänning(p = .384). För antecipering observerades en skillnad som närmade sig signifikans (p =.063), med en effektstorlek som antyder praktisk relevans (Cohen’s d = 0.886). Dessaresultat pekar på att erfarenhet inom efotboll kan bidra till bättre antecipering men intepåverkar generella kognitiva förmågor i lika hög grad. Studien fyller en forskningslucka inom esport och belyser behovet av störreurval och mer ekologiskt valida testmiljöer för att bättre förstå hur kognitiva färdigheterpåverkar prestation inom efotboll. Resultaten kan bidra till utvecklingen avevidensbaserade träningsmetoder för att optimera prestationer inom esport

Att motivera elever till skrivutveckling : En litteraturstudie om metoder och betydelsen av motivation i årskurs 4–6 i svenskämnet

Many pupils today struggle to develop their writing skills. According to the Swedish curriculum (2022, p. 230) teachers should motivate and engage pupils in different ways to support their writing development. Writing development has been an important pedagogical issue, which caught our attention and led us to conduct a study about how motivation can contribute to developing students' writing skills. The purpose with this study was to examine how motivation can support writing development in the Swedish subject, and to analyze possible connections between motivation and writing ability in primary school students. Through a systematic analysis of previous research, we identified different perspectives and factors connected to writing development and motivation. The articles that were reviewed were chosen through search platforms named ERIC (EBSCO) and SwePub.Results show that motivation is a central factor to promote students' writing development and that it can stimulate students' learning in different ways. The study identifies three main strategies for maintaining motivation: (1) use of digital tools, (2) strengthening of student self-confidence, interests and attitudes, and (3) creating meaningful writing assignments. The analysis of these strategies show that students with high motivation have a more considerable writing development compared to students with lower motivation. Primarily, this is clearly shown among students in grade 4-6

Förskollärares erfarenheter med flerspråkiga barns språkutveckling : En studie om utmaningar och möjligheter

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas erfarenheter av att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i relation till samhällets förväntningar och förutsättningarna i förskolans praktik. Studien belyser förskollärarnas erfarenheter i relation till läroplanens riktlinjer och de förutsättningarna i verksamheten. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilket möjliggjorde en djupare förståelse för förskollärarnas resonemang och gav mer detaljerade svar om deras erfarenheter. Studien är baserad på en kvalitativ metod med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den insamlade data transkriberades för tematisk analys och granskades med tillämpning ur läroplansteorin och dess centrala begrepp. Resultatet presenteras i fem teman: Det finns utmaningar med möjligheter framträder, ständig utveckling till kommunikation, vi som äger verktygen, personalen skapar förutsättningar och läroplanen och en likvärdig förskola. Studiens resultat visar att utmaningarna inte är lika omfattande som tidigare forskning har framhållit. Istället identifieras olika förutsättningar som möjliggör språkstöd, där förskollärarnas strategier, flexibilitet och positiva inställning spelar en roll. Slutsatsen lyfter fram de förutsättningar som förskollärarna betonar, där språkliga och kulturella olikheter ses som möjligheter snarare än hinder. Genom ett medvetet arbetssätt och en djup förståelse för barnens språkliga behov kan förskollärarna hitta lösningar för att stödja deras språkutveckling.  The purpose of this study is to explore preschool teachers’ experiences of supporting multilingual children’s language development in relation to societal expectations and the conditions within preschool practice. The study examines teachers’ experiences concerning curriculum guidelines and the practical framework of preschool education. Semi-structured interviews were conducted, providing opportunities for an in-depth understanding of teachers’ perspectives and allowing for more detailed responses. The study adopts a qualitative approach with an abductive research design. The collected data was transcribed and analyzed thematically using curriculum theory and its central concepts. The results are presented in five themes: There are challenges, but opportunities emerge; constant development towards communication; we who own the tools; the staff create the conditions; and the curriculum and an equitable preschool.   The study’s findings indicate that the challenges are not as extensive as previously highlighted in research. Instead, the results reveal conditions that support multilingual children’s language development, facilitated by preschool teachers’ strategies, flexibility, and positive attitudes. The conclusion emphasizes the importance of recognizing linguistic and cultural diversity as opportunities. Through conscious pedagogical strategies and a deep understanding of children’s linguistic needs, preschool teachers contribute to finding effective solutions to support language development.

Advancing Meta-Learning for Enhanced Generalization Across Diverse Tasks

Meta-learning, or learning to learn, is a rapidly evolving area in machine learning that aims to enhance the adaptability and efficiency of learning algorithms. Inspired by the human ability to learn new concepts from limited examples and quickly adapt to unforeseen situations, meta-learning leverages prior experience to prepare models for fast adaptation to new tasks. Unlike traditional machine learning systems, where models are trained for specific tasks, meta-learning frameworks enable models to acquire generalized knowledge during training and efficiently learn new tasks during inference. This ability to generalize from past experiences to new tasks makes meta-learning a key focus in advancing artificial intelligence, offering the potential to create more flexible and efficient AI systems capable of performing well with minimal data. In this thesis, we begin by formally defining the meta-learning framework, establishing clear terminology, and synthesizing existing work in a comprehensive survey paper. Building on this foundation, we demonstrate how meta-learning can be integrated into various fields to enhance model performance and extend capabilities to few-shot learning scenarios. We show how meta-learning can significantly improve the accuracy and efficiency of transferring knowledge across domains in domain adaptation. In scenarios involving a multimodal distribution of tasks, we develop methods that efficiently learn from and adapt to a wide variety of tasks drawn from different modes within the distribution, ensuring effective adaptation across diverse domains. Our work on personalized federated learning highlights meta-learning's potential to tailor federated learning processes to individual user needs while maintaining privacy and data security. Additionally, we address the challenges of continual learning by developing models that continuously integrate new information without forgetting previously acquired knowledge. For time series data analysis, we present meta-learning strategies that automatically learn optimal augmentation techniques, enhancing model predictions and offering robust solutions for real-world applications. Lastly, our pioneering research on unsupervised meta-learning via in-context learning explores innovative approaches for constructing tasks and learning effectively from unlabeled data. Overall, the contributions of this thesis emphasize the potential of meta-learning techniques to improve performance across diverse research areas and demonstrate how advancements in one area can benefit the field as a whole

Den digitala förvaltningens möte med den analoga medborgaren : En fallstudie om hur två kommuner arbetar med implementering gällande digitalt utanförskap - från politiska visioner till praktiskt arbete

This study investigates how Kalmar and Örnsköldsvik municipalities implement political goalsand enhance operational efficiency, focusing on digital inclusion through the theories of ThePolicy Process and New Public Management (NPM). Both municipalities rely on collaborationbetween politicians and public administrators to implement digitalization and efficiency goals.Kalmar emphasizes long-term measures, such as workshops and training for citizens andemployees, while Örnsköldsvik uses tools like Stratsys to turn political ideas into projects, suchas Samhällsrum, which provides technical assistance for citizens. Both municipalities recognizethe risk of digital exclusion and stress the importance of education for vulnerable groups, withlibraries playing a central role in digital inclusion. The findings show that while applying NPMprinciples of goal and cost efficiency, prioritizing digital services creates challenges inmaintaining accessibility for analog users. Furthermore, public administrations interpretpolitical goals to establish methods, shifting some influence from politicians. Despite thesechallenges, both municipalities strive to create inclusive, efficient, and sustainable digitalservices, balancing cost reduction with equitable access for all citizens. This highlights theimportance of structured strategies to ensure that digitalization efforts align with bothaccessibility and sustainability goals.

Moral disengagement as a mediator in the relationship between aggression and antisocial behaviors : A quantitative cross-sectional study among senior-level team sport athletes

Syftet med studien var att undersöka vilka moraliskt frikopplande mekanismer som predicerar antisocialt beteende mot lagkamrater och motståndare, samt om effekten av aggression på antisocialt beteende, mot lagkamrater och motståndare, medieras av moralisk frikoppling. Studien har en kvantitativ tvärsnittsdesign, datainsamling genomfördes via tillgänglighets- och snöbollsurval genom digitala enkäter. Totalt deltog 123 deltagare på seniornivå inom sporterna fotboll, handboll, ishockey, innebandy och basket. Baserat på tidigare forskning ställdes tre hypoteser 1) mekanismen omtolkning av beteenden predicerar antisociala beteenden mot både motståndare och lagkamrater, 2) moralisk frikoppling medierar relationen mellan aggression och antisociala beteenden mot lagkamrater, och 3) moralisk frikoppling medierar relationen mellan aggression och antisociala beteenden mot motståndare. Hypotesen 1 bekräftades genom en multipel regressionsanalys, hypotes 2 och 3 bekräftades genom en medieringsanalys. Resultaten stödjer tidigare forskning och studien bidrar med en ökad förståelse om sambandet mellan moralisk frikoppling, aggression och antisociala beteenden. The aim of this study was to examine which moral disengagement mechanisms predict antisocial behavior towards teammates and opponents, and whether the effects of aggression on antisocial behavior, towards teammates and opponents, are mediated by moral disengagement. This study has a quantitative cross-sectional design, data collection was conducted using convenience and snowball sampling through digital surveys. A total of 123 senior-level participants in football, handball, ice hockey, floorball and basketball participated in the study. Based on previous research, three hypotheses were proposed: 1) the mechanism conduct reconstrual predicts antisocial behavior towards both teammates and opponents, 2) moral disengagement mediates the relationship between aggression and antisocial behavior towards teammates, and 3) moral disengagement mediates the relationship between aggression and antisocial behavior towards opponents. Hypothesis 1 was confirmed by multiple regression analysis, hypotheses 2 and 3 were confirmed by mediation analysis. The results align with previous research and contributes to a deeper understanding of the relationship between moral disengagement, aggression, and antisocial behavior.

Resilient clustering for the ETSI Vulnerable Road User Awareness basic service

The VRU Awareness Basic Service, part of the European Telecommunications Standards Institute protocol, aims to enhance traffic safety by mitigating accidents involving pedestrians, cyclists, and motorcyclists. A significant challenge lies in the clustering VRU Awareness Message to prevent network congestion while ensuring reliable Vulnerable Road User detection. Current approaches based on preliminary clustering standards face challenges when cluster leaders become unreachable, leading to cluster dissolution and increased network contention. This thesis proposes a resilient clustering protocol that eliminates the need for leader negotiation, utilizing a timer-based approach with randomized jitter intervals to reduce contention and improve fault tolerance. Simulations using theArtery framework demonstrated that the new protocol reduced message transmis-sions by 60% while maintaining high Vulnerable Road User awareness exceeding95%. These findings demonstrate that the proposed clustering protocol improves upon preliminary European Telecommunications Standards Institute clustering specifications by reducing network contention and enhancing both safety and efficiency in Intelligent Transport Systems.VRU Awareness Basic Service, som är en del av European Telecommunications Standards Institute-protokollet, syftar till att förbättra trafiksäkerheten genomatt minska antalet olyckor med fotgängare, cyklister och motorcyklister. En betydande utmaning ligger i att klustra VRU Awareness Message för att förhindra överbelastning av nätverket och samtidigt säkerställa tillförlitlig Vulnerable Road User-detektering. Nuvarande metoder baserade på preliminära klusterstandarder står inför utmaningar när klusterledare blir oåtkomliga, vilket leder till klusterupplösning och ökad nätverkskonflikt. Denna uppsats föreslår ett motståndskraftigt klusterprotokoll som eliminerar behovet av ledarförhandling och använder ett timerbaserat tillvägagångssätt med slumpmässiga jitterintervall för att minska nätverkskonkurrensen och förbättra feltoleransen. Simuleringar med Artery-ramverket visade att det nya protokollet minskade meddelandeöverföringar med 60%, samtidigt som det upprätthöll en hög medvetenhet som översteg 95%. Dessa resultat visar att det föreslagna klustringsprotokollet förbättrar de preliminära klustringsspecifikationerna för ETSI genom att minska nätverkskonflikter och förbättra både säkerhet och effektivitet i Intelligent Transport Systems

Kriminalvårdares hälsofrämjande arbete med intagna

Kriminalvården framställs ofta i en negativ bemärkelse i dagens samhälle. Tankarna kan snabbt vandra till mörker, straff och en känsla av skräck när man tänker på fängelser och kriminalvård. Men det är lätt att glömma bort att det finns människor bakom handlingarna som ledde till att de blev inlåsta. Psykisk ohälsa är en viktig aspekt som ofta förbises när det diskuteras om kriminalvården, trots att den har stor betydelse. Genom ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på den psykiska hälsan hos de intagna kan vi inte bara gynna den enskilde individen, utan även samhället i stort. Kriminalvården bör ses som en fas av rehabilitering som förbereder de intagna för att återvända till samhället. Genom att erbjuda stöd för den psykiska hälsan kan vi ge de intagna verktygen de behöver för att bidra positivt till samhället efter att de har avtjänat sitt straff. Studiens syfte har varit att utforska hur kriminalvårdare främjar hälsa hos intagna. Medhjälp av en kvalitativ metod har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med kriminalvårdare både inom kriminalvård och frivård. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin och salutogenes. Resultaten pekar på att faktorer som ramförutsättningar, samarbete och relationer är avgörande för det hälsofrämjande arbetet med intagna inom kriminalvården.The correctional system is often portrayed in a negative perspective in today's society. Thoughts quickly turn to darkness, punishment, and a sense of dread when considering prisons and correctional facilities. It's important not to overlook the individuals behind the actions that led to their incarceration. Mental health is a significant aspect that is often related in discussions about the correctional system, despite its importance. Through health-promoting efforts that focus on the mental well-being of inmates, we can benefit not only the individual but also society as a whole. The correctional system should be seen as a phase of rehabilitation that prepares inmates for reintegration into society. By providing support for mental health, we can equip inmates with the tools they need to make positive contributions to society after serving their sentences.The purpose of the study was to explore how correctional officers promote the health of inmates. Using a qualitative method, ten semi-structured interviews were conducted with correctional officers working both in prisons and probation services. The theoretical foundation of the study is the frame factor theory and salutogenesis. The results indicate that factors such as framework conditions, collaboration, and relationships are crucial for health promotion efforts with inmates within the correctional system