Multicultural and multilingual educator professionalism

This article investigates how multicultural and multilingual educator professionalism unfolds as a dynamic phenomenon among educators in Danish and Swedish preschools and primary schools. Reflexive dialogues were produced with educators in three different action research studies. These dialogues were analysed by employing conceptual approaches of educator professionalism, equity pedagogy, and multicultural and multilingual education. The analyses show how the educators: (i) critically examine their constructions of pupils/children, (ii) develop increasingly broad views on how knowledge and learning can be productively produced in classroom interaction, and (iii) show awareness about societal language ideologies. The educators’ nuanced reflections on their own pedagogical practices displayed contradictions and ambivalences. We argue that the educators’ reflections point to possible renewals of pedagogical practices that place multiculturalism and multilingualism at the centre of educator professionalism

Racialized narratives about multicultural parental collaboration in early childhood education and care: Normality understood as whiteness

This study examines what racialized narratives emerge when staff in two Norwegian early childcare centers discuss multicultural parental collaboration. Results stem from a re-analysis of the narratives from two focus group interviews from a previous study that focused on staff conversations about their descriptions of their collaboration with parents and families with refugee backgrounds. Theoretically, the study draws on symbolic power and violence theories, white privilege, and critical race theory. The results were dominated by two main narratives: Normality and Language. Normality narratives appear to emphasize whiteness and Norwegianess as the norms that all parents are expected to follow, and parents who do not conform risk being alienated and generalized as representatives of "the others." Language narrative highlights the place the Norwegian language occupies in judging parents' and children's abilities and ways of interaction. Given the importance placed on parents and children mastering the Norwegian language for future success in Norwegian society, other forms of communication and interactions are devalued and condemned, marginalizing parents and children struggling to learn and understand the Norwegian language and culture. The consequences of these narratives minimize the early childcare center’s role as a bridging institution

Beyond exceptionalism: Decolonising the Nordic educational mindset

The idea of Nordic countries as benevolent, egalitarian nations largely innocent of colonialism, is increasingly challenged by researchers. Yet, there is still reluctance within Nordic education systems to properly examine issues of coloniality, race, and white privilege. In this conceptual paper we first draw on research from Denmark, Finland, Norway, and Sweden to deconstruct the notion of Nordic exceptionalism. We highlight a shared history of colonial complicity and ongoing coloniality towards Indigenous and minoritised groups. We also show that the Nordic emphasis on societal equality is based on a narrative of cohesion, an imagined sameness, that increasingly fails to reflect their diverse populations. This egalitarian ideology results in colour-blindness in society and an unwillingness to acknowledge or confront issues of race, white supremacy, or inequality for fear of disturbing the equilibrium. Using decolonial theory, we then suggest that within education, Nordic exceptionalism has led to a singular historical narrative and attempts to assimilate minoritised groups, in the process valorising Western epistemology. Educators either dismiss, or are ignorant of, what Quijano (2000) terms the colonial matrix of power: the system of Western domination that continues to normalise epistemic violence and devalue other knowledges and perspectives. Educators prefer to protect white sensitivities rather than allow critical discussion and uncomfortable questions of coloniality. We demonstrate that Nordic education needs to decolonise itself, but that this cannot be achieved until it overcomes a discomfort with difference that prevents alternative knowledges and practices from being valued or adopted. We conclude with some thoughts on how to begin this process

Exploring opportunities and pitfalls of nurturing empathy through Virtual Reality in higher education in Norway

New media, such as virtual technologies (VR), are increasingly used with the aim of providing more immersive experiences in learning in schools and universities, including the nurturing of empathy, which is considered important for strengthening democracy, tolerance and social justice. In this article, we explore how students in higher education in Norway understand and interpret empathy in VR immersion. Students at two Norwegian universities watched three examples of VR videos designed to foster empathy, and our analysis is based on focus group discussions with these students. Our analysis is guided by anthropological and sociological conceptualisations of empathy, as well as decolonial perspectives on empathy that emphasise the need for cultural ‘translation’ for empathy to be meaningful across geopolitical contexts. Our results show that the concept empathy is more complex than often recognized by producers of VR content. For empathy to be transformative rather than result in ‘virtual othering’, it is essential to consider the significance of positionality and contextuality of those involved in empathic relations and encounters, rather than assume universality, both in terms of the actors involved (who the empathiser is) and conceptualisations of empathy (what empathy is)

Elever med minoritetsbakgrunn i voksenopplæringen i helsearbeiderfaget: Yrkesdidaktikk i møte med elevenes læreforutsetninger relatert til faget yrkesfaglig fordypning

The topic of the article is students with a minority background in adult education in the health worker profession. In the article, the attention is primarily directed to the vocational teachers' practice of vocational didactics linked to this group of students' learning requirements, in relation to the subject vocational deepening. An important matter has been to take a closer look at whether there is anything distinctive about this group of students' learning requirements, and whether the vocational teachers' vocational didactic approach corresponds to these. The empirical basis for the investigation is qualitative in-depth interviews with vocational teachers and students with a minority background in adult education in the health profession. The survey helps to highlight that this group of students has several special learning requirements, which the vocational teachers must take into account in their vocational didactic learning work. The adult students have special learning requirements by virtue of being adults: They have clear goals for the training, they participate actively and are motivated in the learning work. They have a greater amount of experience, which is particularly relevant for the healthcare profession. This constitutes a significant resource. The students' Norwegian language skills are initially mainly weak, but the students develop their language skills through the training. This poses a significant challenge. The vocational teachers express that they make a significant effort in the training to develop the students' Norwegian language skills closely linked to the health education. Despite weak language skills, this group of students excels in practice in a positive way, with the background that they rely on their previous, rich experiences.Tema for artikkelen er elever med minoritetsbakgrunn i voksenopplæringen i helsearbeiderfaget. I artikkelen rettes oppmerksomheten først og fremst mot yrkesfaglærernes utøvelse av yrkesdidaktikk knyttet til denne elevgruppens læreforutsetninger, i relasjon til faget yrkesfaglig fordypning. Et viktig anliggende har vært å se nærmere på om det er noe særegent med denne elevgruppens læreforutsetninger, og om yrkesfaglærernes yrkesdidaktiske tilnærming svarer til disse. Det empiriske grunnlaget for undersøkelsen er kvalitative dybdeintervjuer med yrkesfaglærere og elever med minoritetsbakgrunn i voksenopplæringen i helsearbeiderfaget. Undersøkelsen bidrar til å synliggjøre at denne elevgruppen har flere særegne læreforutsetninger, som yrkesfaglærerne må ta hensyn til det i yrkesdidaktiske læringsarbeidet. De voksne elevene har særegne læreforutsetninger i kraft av det å være voksne: De har klare mål for opplæringen, de deltar aktivt og er motiverte i læringsarbeidet. De har en større mengde erfaringer, som er spesielt relevante for helsearbeiderfaget. Dette utgjør en betydelig ressurs. Elevenes norskspråklige ferdigheter er i utgangspunktet hovedsakelig svake, men elevene utvikler språkferdighetene gjennom opplæringen. Dette utgjør en betydelig utfordring. Yrkesfaglærerne gir uttrykk for at de legger ned en betydelig innsats i opplæringen for å utvikle elevenes norskspråklige ferdigheter tett koblet med helsefagopplæringen. Svake språkferdigheter til tross, utmerker denne elevgruppen seg ute i praksis på en positiv måte, med bakgrunn i at de flyter på sine tidligere, rike erfaringer

Kontextualiserad yrkesdidaktik: Perspektiv och tillvägagångssätt

Syftet med detta temanummer, som inkluderar 16 artiklar med forskning från Sverige, Norge, Danmark och Finland, är att fördjupa och klargöra förståelsen av kontextbaserad yrkesdidaktik, som ständigt utvecklas med samhällsförändringar och teknologiska framsteg. Artiklarna behandlar olika aspekter av yrkesdidaktik, inklusive stöd för elever med särskilda behov, digitaliseringens roll och samarbetet mellan skola och arbetsliv. Temanumret betonar vikten av att anpassa undervisningen till en föränderlig arbetsmarknad och utbildningssystem, samt att förbereda eleverna för både yrkeslivet och som demokratiska medborgare.The aim of this special issue, which includes 16 articles featuring research from Sweden, Norway, Denmark, and Finland, is to deepen and clarify the understanding of context-based vocational didactics, which continuously evolves with societal changes and technological advancements. The articles address various aspects of vocational didactics, including support for students with special needs, the role of digitalisation, and the collaboration between school and working life. This special issue emphasises the importance of adapting teaching to a changing labour market and education system, as well as preparing students for both professional life and as democratic citizens.Syftet med detta temanummer, som inkluderar 16 artiklar med forskning från Sverige, Norge, Danmark och Finland, är att fördjupa och klargöra förståelsen av kontextbaserad yrkesdidaktik, som ständigt utvecklas med samhällsförändringar och teknologiska framsteg. Artiklarna behandlar olika aspekter av yrkesdidaktik, inklusive stöd för elever med särskilda behov, digitaliseringens roll och samarbetet mellan skola och arbetsliv. Temanumret betonar vikten av att anpassa undervisningen till en föränderlig arbetsmarknad och utbildningssystem, samt att förbereda eleverna för både yrkeslivet och som demokratiska medborgare.Syftet med detta temanummer, som inkluderar 16 artiklar med forskning från Sverige, Norge, Danmark och Finland, är att fördjupa och klargöra förståelsen av kontextbaserad yrkesdidaktik, som ständigt utvecklas med samhällsförändringar och teknologiska framsteg. Artiklarna behandlar olika aspekter av yrkesdidaktik, inklusive stöd för elever med särskilda behov, digitaliseringens roll och samarbetet mellan skola och arbetsliv. Temanumret betonar vikten av att anpassa undervisningen till en föränderlig arbetsmarknad och utbildningssystem, samt att förbereda eleverna för både yrkeslivet och som demokratiska medborgare

I gränslandet mellan yrkesdidaktik och specialpedagogik: Specialyrkesdidaktiska lärdomar från finländsk yrkesutbildning

Vocational teachers often face challenging teaching situations because vocational education groups include a large heterogeneity among students regarding their learning abilities, experiences, interests, and ambitions. This study focuses on the didactic aspects of teaching and the solutions that vocational teachers use when working with students with special educational needs. The article introduces the concept of special vocational didactics, a combination of vocational didactics and special education. Hiim and Hippe's (2022) didactic relational model serves as the study's theoretical perspective. Data was collected through focus group discussions at a Finland-Swedish vocational educator. Three different groups with a total of 14 vocational teachers participated in the data collection. The data was analyzed using directed content analysis (Hsieh & Shannon, 2005). The results reveal a consensus among vocational teachers that all students need to meet the minimum goals regarding vocational knowledge. To achieve these goals, vocational teachers use a variety of special vocational didactic solutions at structural, group, and individual levels. Challenges also exist in the field. At the structural level, for example, vocational teachers prefer to collaborate with other staff to provide student support and would like to collaborate more than is currently practically and resource-wise possible. At the group level, teachers offer students structural support to help them understand the demands and expectations in their studies, thereby facilitating student learning. Large groups and groups with students who have vastly different levels of knowledge and experience are highlighted as particularly challenging. At the individual level, it is shown how vocational teachers meet students' needs for support by individualizing tasks. The central results are discussed, and development opportunities and challenges are highlighted.Yrkeslärare står ofta inför en utmanande undervisningssituation eftersom yrkesutbildningens undervisningsgrupper inkluderar en stor heterogenitet bland de studerande med avseende på såväl studerandes inlärningsförmåga och erfarenheter som intressen och ambitioner. I föreliggande studie sätts fokus på de didaktiska aspekterna av undervisningen och de lösningar som yrkeslärare använder sig av i mötet med studerande som behöver stöd i studierna.  I artikeln introduceras begreppet specialyrkesdidaktik, en kombination av yrkesdidaktik och specialpedagogik. Hiim och Hippes (2022) didaktiska relationsmodell fungerar som studiens teoretiska perspektiv. Data samlades in genom fokusgruppsdiskussioner hos en finlandssvensk yrkesutbildare. Tre olika grupper med totalt 14 yrkeslärare deltog i datainsamlingen. Data har analyserats med hjälp av riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). I resultaten framkommer en enighet bland yrkeslärarna om att alla studerande behöver nå upp till minimimål gällande de yrkesmässiga kunskaperna. För att nå dessa mål använder sig yrkeslärarna av varierade specialyrkesdidaktiska lösningar på struktur-, grupp och individnivå. Även utmaningar förekommer. På strukturnivå framkommer exempelvis att yrkeslärarna gärna samarbetar med övrig personal för att kunna erbjuda studerande stöd och att de gärna skulle samarbeta i större utsträckning än vad som i nuläget är praktiskt och resursmässigt möjligt. På gruppnivå identifieras bland annat hur lärarna erbjuder studerande ett strukturstöd för att studerande ska få översikt över krav och förväntningar i studierna och på så sätt tillrättalägger för studerandes lärande. Stora grupper och grupper med studerande som har kunnande och erfarenheter på väldigt olika nivå lyfts fram som särskilt utmanande. På individnivå framkommer exempelvis hur yrkeslärarna möter studerandes behov av stöd genom individualisering av uppgifter. De centrala resultaten diskuteras och utvecklingsmöjligheter samt utmaningar lyfts fram.Yrkeslärare står ofta inför en utmanade undervisningssituation i och med att yrkesutbildningens undervisningsgrupper inkluderar en stor heterogenitet bland de studerande med avseende på såväl studerandes inlärningsförmåga och erfarenheter som intressen och ambitioner. I föreliggande studiesätts fokus på de didaktiska aspekterna av undervisningen och de lösningar som yrkeslärare använder sig av i mötet med studerande som behöver stöd i studierna. I artikeln introduceras begreppet specialyrkesdidaktik, en kombination av yrkesdidaktik och specialpedagogik. Hiim och Hippes (2022) didaktiska relationsmodell fungerar som studiens teoretiska perspektiv. Data samlades in genom fokusgruppsdiskussioner hon en finlandssvensk yrkesutbildare. Tre olika grupper med totalt 14 yrkeslärare deltog i datainsamlingen. Data har analyserat med hjälp av riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). I resultaten framkommer en enighet bland yrkeslärarna om att alla studerande behöver nå upp till minimimål gällande de yrkesmässiga kunskaperna. För att nå dessa mål använder sig yrkeslärarna av en mångfald av specialyrkesdidaktiska lösningar på struktur-, grupp och individnivå. Även utmaningar förekommer. På strukturnivå framkommer exempelvis att yrkeslärarna gärna samarbetar med övrig personal för att kunna erbjuda studerande stöd och att de gärna skulle samarbeta i större utsträckning än vad som i nuläget är praktiskt och resursmässigt möjligt. På gruppnivå identifieras bland annat hur lärarna erbjuder studerande ett strukturstöd för att studerande ska få översikt över krav och förväntningar i studierna och på så sätt tillrättalägger för studerandes lärande. Stora grupper och grupper med studerande som har kunnande och erfarenheter på väldigt olika nivå lyfts fram som särskilt utmanande. På individnivå framkommer exempelvis hur yrkeslärarna möter studerandes behov av stöd genom individualisering av uppgifter. De centrala resultaten diskuteras och utvecklingsmöjligheter samt utmaningar lyfts fram

Digitalisation-ready legislation in Denmark: When political ambitions meet reality

Som et af de første lande i verden fik Danmark i 2018 en erklæret politik om digitaliseringsklar lovgivning, som hviler på en aftale mellem alle Folketingets partier. Intentionen er, at lovgivning skal formuleres således, at den tilvejebringer rammebetingelser for en hel eller delvis digital offentlig administration, hvor teknologi understøtter en bedre og mere effektiv opgaveløsning. Med udgangspunkt i den lovgivningsmæssige realisering og implementering af den politisk høj-profilerede, såkaldte ”Tidlig Pension” (”Arne-Pension”) undersøger artiklen, hvad der sker når ambitionerne om digitaliseringsklar lovgivning møder virkeligheden. Tidlig Pension er særlig interessant fordi der allerede som led i den politiske promovering af ideen blev lagt vægt på betydningen af objektive kriterier. Artiklen er baseret på analyse af bl.a. politiske aftale-tekster, lovgivning, forarbejder og dokumenter fra de involverede myndigheder. Konklusionen ér, at ambitionen om digitaliseringsklar lovgivning udfordres af, at den virkelighed, som lovgivningen skal anvendes på, ikke er enkel og ligetil, og det derfor i praksis er vanskeligt at udforme enkle og objektive regler. Desuden nødvendiggør implementeringen af digitaliseringsklar lovgivning en grundighed og detailviden om data og teknologi, som udfores af en stigende hastighed i lovgivningsprocesser. Artiklen understreger betydningen af samspillet mellem lovgivningsprocessen og ambitionen om digitaliseringsklar lovgivning, herunder at dette samspil underkastes offentlig såvel som forskningsmæssig debat.In 2018, Denmark was one of the first countries in the world to have a declared policy on digital-ready legislation, which is based on an agreement between all parties in the Danish Parliament. The intention is that legislation should be drafted in such a way that it provides framework conditions for a fully or partially digital public administration, where technology supports better and more efficient task solving. Based on the legislative realization and implementation of the politically high-profile, so-called "Early Pension" ("Arne-Pension"), the article examines what happens when the ambitions for digital-ready legislation meet reality. Early Retirement is particularly interesting because the importance of objective criteria was already emphasized as part of the political promotion of the idea. The article is based on analysis of, e.g., political agreement texts, bills, legislation, preparatory works and documents from the authorities involved. The conclusion is that the ambition of digital-ready legislation is challenged by the fact that the social reality to which the legislation is to be applied is not simple and straightforward, and it is therefore difficult in practice to formulate simple and objective rules. In addition, the implementation of digital-ready legislation necessitates a thoroughness and detailed knowledge of data and technology, which is challenged by the increasing speed of legislative processes. The article emphasizes the importance of the interaction between the legislative process and the ambition of digital-ready legislation, just as it emphasises the need for this interaction to be subject to public as well as scholarly debate

Digitala inslag i slöjdämnet: Slöjdlärarutbildares förståelse av digital teknik i relation till slöjd

Under 2017 reviderades samtliga kursplaner i den svenska grundskolan utifrån regeringens beslut att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Då kursplanerna ligger till grund för lärar­utbild­ningarnas utformning fick förändringarna betydelse för slöjd­lärar­utbildningen. Syftet med studien är att undersöka hur digital teknik kan förstås som en del av ämnesinnehållet i det svenska slöjd­ämnet, vilket får betydelse även för slöjdlärarutbildningen. Fråge­ställningar: Hur beskriver slöjdlärarutbildare sin förståelse av digital teknik i relation till ämnesinnehållet i slöjdämnet? Vilka fördelar och nackdelar med digital teknik beskriver slöjdlärarutbildarna, i relation till sin ämnes­uppfattning om slöjd? I samband med ett utveck­lings­projekt rörande digital teknik har en intervjustudie genomförts med deltagande slöjdlärarutbildare. I studien definierades digital teknik som digitalt styrda maskiner mot bakgrund av att teknik inom slöjdämnet innefattar metoder, redskap och maskiner. Resultatet visar att en digital produktions­­process kan förstås som en möjlig arbetsprocess inom slöjd­ämnet och därmed ingå som en del av ämnesinnehållet. Studien visar också att förståelsen av digital teknik som del av slöjdämnet är föränder­lig och att uppfattningar om implementering av digitala inslag kan på­verkas av fortbildning. Keywords: digital produktionsprocess, digital kompetens, kursplan, slöjdprocess, utvecklingsprojekt, slöjdlärarutbildningUnder 2017 reviderades samtliga kursplaner i den svenska grundskolan utifrån regeringens beslut att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Då kursplanerna ligger till grund för lärar­utbild­ningarnas utformning fick förändringarna betydelse för slöjd­lärar­utbildningen. Syftet med studien är att undersöka hur digital teknik kan förstås som en del av ämnesinnehållet i det svenska slöjd­ämnet, vilket får betydelse även för slöjdlärarutbildningen. Fråge­ställningar: Hur beskriver slöjdlärarutbildare sin förståelse av digital teknik i relation till ämnesinnehållet i slöjdämnet? Vilka fördelar och nackdelar med digital teknik beskriver slöjdlärarutbildarna, i relation till sin ämnes­uppfattning om slöjd? I samband med ett utveck­lings­projekt rörande digital teknik har en intervjustudie genomförts med deltagande slöjdlärarutbildare. I studien definierades digital teknik som digitalt styrda maskiner mot bakgrund av att teknik inom slöjdämnet innefattar metoder, redskap och maskiner. Resultatet visar att en digital produktions­­process kan förstås som en möjlig arbetsprocess inom slöjd­ämnet och därmed ingå som en del av ämnesinnehållet. Studien visar också att förståelsen av digital teknik som del av slöjdämnet är föränder­lig och att uppfattningar om implementering av digitala inslag kan på­verkas av fortbildning. Keywords: digital produktionsprocess, digital kompetens, kursplan, slöjdprocess, utvecklingsprojekt, slöjdlärarutbildnin

Immigrant parents’ experiences and perspectives on the early childhood education stages in Nordic contexts: A qualitative review and meta-synthesis

To explore the state of research on immigrant parents’ experiences in early childhood education (ECE) stages, we conducted a literature review through a qualitative meta-synthesis of 22 studies. Guided by sociocultural theory, which emphasizes the co-construction of meaning and the interplay between individual agency and social context, the synthesis highlights both the barriers immigrant parents face and opportunities for enhancing inclusion and support within Nordic ECE contexts. While the articles acknowledge these challenges, they also found that some parents increasingly appreciate Nordic ECE values and practices over time. Communication emerges as a central theme in the reviewed literature; it deeply impacts the integration process of immigrant parents in Nordic ECE systems. Synthesized findings across the studies highlight communication as a key factor shaping parents’ experiences within the categories of “initial experiences and adaptation,” “parental concerns,” and “cultural and social integration.” The review reveals a predominance of host-country researchers, the majority being female, with minority groups underrepresented, which could potentially lead to biases. Despite methodological limitations that impact the understanding of immigrant parents' experiences, the studies offer valuable insights into the parents’ reported experiences and provide a foundation for improving inclusivity and understanding in Nordic ECE