Yrkesdidaktiske tilnærminger til bruk av ePortfolio i barne- og ungdomsarbeiderfaget: Helhet og sammenheng i et fireårig løp

The vocational training for child and youth care workers was established as a distinct educational pathway under Reform '94. This profession is primarily associated with the public sector, involving work in kindergartens, schools, after-school programs, and youth clubs, covering the age group 0-18 years. In line with the Norwegian school reform, Fagfornyelsen, there is an increasing expectation for students and apprentices in vocational training to lead their own learning processes. This involves reflecting on their own performance and identifying learning needs. Teachers and instructors are challenged to prepare students for complex and changing work environments using new technology. Results indicate that the use of ePortfolio as a digital learning folder effectively bridges school-based and workplace-based training. Implementing an ePortfolio didactic can enhance students' professional identity and pride, making the training more meaningful. However, this requires close collaboration between teachers and training offices. Evidence suggests that the use of digital documentation and learning tools helps bridge different learning arenas and upholds the curriculum framework's principle of "learning to learn". The article is based on empirical data from an innovation and research project aimed at improving documentation and learning systems in vocational education and training, focusing on how ePortfolio didactic can be applied in the child and youth care worker training. The research method used is a design-based approach, and the design criteria are based on a technological pedagogical framework, the TPACK model.The article is based on empirical data from an innovation and research project aimed at improving documentation and learning systems in vocational education and training. It focuses on how ePortfolio pedagogy can be utilized in the field of childcare and youth work to promote coherence and continuity throughout the four-year educational program. An electronic portfolio system, hereafter referred to as an ePortfolio, is a digital tool or system used to document, reflect upon, and showcase students’ learning and development in both school- and work-based learning situations. The field of childcare and youth work was established as a separate vocational education pathway under the Reform '94 initiative. Following the introduction of the curriculum renewal (2020), there is now an increasing expectation that students and apprentices take the lead in their own learning processes. This entails reflecting on their own performance and identifying learning needs. Vocational teachers and workplace mentors face the challenge of preparing students for complex and dynamic work environments, which often involve the use of new technologies. The profession is primarily linked to the public sector, involving work in kindergartens, schools, after-school programs, and youth clubs, and covers the age range of 0–18 years. The results show that using ePortfolios as a digital learning tool effectively connects school-based and workplace-based training. Implementing ePortfolio pedagogy can enhance students’ professional identity and pride, making the training more meaningful. However, this requires close collaboration between teachers and training offices. Using ePortfolios as a documentation and learning tool bridges the gap between different learning arenas and upholds the curriculum framework’s principle of self-directed learning. Both upper secondary schools and training offices have increasingly adopted digital learning platforms where students’ individual ePortfolios are stored and further developed by the students themselves

Ämnesintegrering i yrkesautentisk miljö med par-undervisning som didaktisk metod

The research literature calls for effective teaching approaches that prepare students in vocational education to use and apply mathematics in their future careers. This study analyses the use of team teaching as an approach of subject integration in vocational education in an upper secondary school in Sweden. Based on a thematic analysis of interviews with mathematics teachers, vocational teachers and students in five vocational programmes, the results show that the teaching method contributes to increased motivation and workplace relevance for students, while at the same time promoting productive collaboration between mathematics and vocational teachers, which faciliates students' learning in mathematics and in the vocational subject. Students described the approach as preparing them for the world of work. Different organisational conditions and the support of the management are crucial for the successful implementation of paired teaching. The study also shows that students have a positive attitude of paired teaching and want more of it. The study provides new insights into how paired teaching can be applied to support students' learning and preparation for working life. Further research projects include investigating the implementation of this teaching approach in more schools to see if the results can be replicated and to explore if and how different school settings might affect the results.Effektiva undervisningsmodeller som förbreder yrkeselever att hantera matematik i sitt komande yrkesliv efterfrågas i forskningslitteraturen. Denna artikel analyserar användningen av team-undervisning som metod för ämnesintegrering inom yrkesutbildningar på ett yrkesgymnasium i Sverige. Baserat på en tematisk analys av intervjuer med matematiklärare, yrkeslärare och elever på fem yrkesprogram, visar resultaten att undervisningsmetoden bidrar till ökad motivation och yrkesrelevans för eleverna, samtidigt som den stärker ett produktivt samarbetet mellan matematiklärare och yrkeslärare som gynnar elevers kunskapsutveckling i matematik och i yrkesämnet. Eleverna upplever att undervisningsmetoden förbereder dem för arbetslivet. Olika organisatoriska förutsättningar och ledningens stöd är avgörande för att implementera team-undervisning framgångsrikt. Studien visar även att eleverna har en positiv syn till team-undervisningen och önskar mer sådan undervisning. Studien bidrar med nya insikter om hur team-undervisning kan användas för att främja elevers lärande och förberedelse inför arbetslivet. Fortsatta forskningsprojekt handlar om att undersöka implementeringen av denna undervisningsmetod på fler skolor för att se om resultaten kan upprepas och för att undersöka eventuella skillnader mellan olika skolmiljöer.Effektiva undervisningsmodeller som förbreder yrkeselever att hantera matematik i sitt komande yrkesliv efterfrågas i forskningslitteraturen. Denna artikel analyserar användningen av team-undervisning som metod för ämnesintegrering inom yrkesutbildningar på ett yrkesgymnasium i Sverige. Baserat på en tematisk analys av intervjuer med matematiklärare, yrkeslärare och elever på fem yrkesprogram, visar resultaten att undervisningsmetoden bidrar till ökad motivation och yrkesrelevans för eleverna, samtidigt som den stärker ett produktivt samarbetet mellan matematiklärare och yrkeslärare som gynnar elevers kunskapsutveckling i matematik och i yrkesämnet. Eleverna upplever att undervisningsmetoden förbereder dem för arbetslivet. Olika organisatoriska förutsättningar och ledningens stöd är avgörande för att implementera team-undervisning framgångsrikt. Studien visar även att eleverna har en positiv syn till team-undervisningen och önskar mer sådan undervisning. Studien bidrar med nya insikter om hur team-undervisning kan användas för att främja elevers lärande och förberedelse inför arbetslivet. Fortsatta forskningsprojekt handlar om att undersöka implementeringen av denna undervisningsmetod på fler skolor för att se om resultaten kan upprepas och för att undersöka eventuella skillnader mellan olika skolmiljöer

Å lære i et simulert praksisfellesskap: Simulering som yrkesdidaktisk metode i medieproduksjon

The aim of the article is to gain knowledge about how simulation and supervision can be used to build professional competence. To acquire knowledge on this topic, we simulated communities of practice in media productions. The simulations have been used in teaching a bachelor's program in TV production to provide students with experiences of real tasks in the media industry. The study employs an action-oriented qualitative approach. The authors are practitioner-researchers investigating their own practice. There are 10 informants in the study, and the sources of information include researcher logs, student logs, questionnaires, and qualitative interviews.The theoretical perspectives are based on theories of communities of practice, where people share a common engagement in what they are working on. One of the topics addressed is which aspects of the simulation have contributed to promoting learning. In the teaching sessions, students received guidance from an industry professional from the media sector. The supervision is linked to reflective practice, where students are given space to reflect on their performed actions. The results show that simulating a community of practice has contributed to an increased work pace and a holistic understanding of the profession. At the same time, some students experienced simulation as a distraction in the learning process. Through supervision, students had the opportunity to reflect on their professional practice with a mentor familiar with the skills and requirements of the media industry. The supervision focused on mastery techniques for handling a high work pace and provided an understanding of ergonomics. Our conclusion is that learning has transitioned from instrumental training to professional practice in a simulated context.Målet med artikkelen er å få kunnskap om hvordan simulering og veiledning kan benyttes for å bygge yrkeskompetanse. For å få kunnskap om temaet har vi simulert praksisfellesskap i medieproduksjoner. Simuleringene har blitt brukt i undervisning på en bachelor i TV-produksjon for å gi studenter opplevelsen av reelle arbeidsoppgaver i mediebransjen. Studien har en aksjonsrettet kvalitativ tilnærming. Forfatterne er praktikerforskere som forsker i egen praksis. Det er 10 informanter i studien og informasjonskildene er forskerlogger, studentlogger, spørreskjema og kvalitative intervjuer. De teoretiske perspektivene bygger på teorier om praksisfellesskapet, der mennesker deler et felles engasjement for noe de arbeider med. Hvilken simuleringsgjengivelse som har vært med på å fremme læring er et av temaene som også blir belyst. I undervisningen har studentene fått veiledning av en yrkesutøver fra mediebransjen. Veiledningen knyttes opp mot det reflekterende praktikum, der studentene får rom for refleksjon over handlingene som er utført. Resultatene viser at å simulere et praksisfellesskap har bidratt til økt arbeidstempo og en helhetsforståelse av hva yrket går ut på. Samtidig opplever noen studenter at simulering har gitt en distraksjon i læreprosessen. Gjennom veiledning har studentene fått reflektere over yrkesutøvelsen med en veileder som kjenner kompetansen og kravene fra mediebransjen. Veiledningen har hatt fokus på mestringsteknikker for å håndtere et høyt arbeidstempo og den har gitt forståelse for ergonomi. Vår konklusjon er at læringen har gått fra instrumentell opplæring til yrkesutøvelse i en simulert kontekst

Tuffa bud : Apl-uppgifters betydelse för utveckling av yrkeskunnande

What distinguishes vocational didactics from other subject didactics is its direct connection to a vocation and work life. In Swedish upper secondary vocational education, this dimension of vocational didactics becomes particularly significant in relation to students' workplace-based learning (WBL). During WBL, as well as in school, the tasks assigned to students are central to the learning activities. This article explores the tasks students encounter within flower distribution during workplace-based learning (WBL) in upper secondary floristry education. The aim is to provide insight into the aspects of vocational knowing that students struggle to access, both in school and in the workplace. The study is based on interviews with students and supervisors. The results show that economics is a difficult-to-access aspect of vocational knowing, largely remaining invisible to the students. Additionally, economic motives influence supervisors' assessments of the tasks students are given during WBL. Furthermore, the study highlights that the order form is an important tool in the workplace, the various functions of which students have (yet) to fully grasp. Based on these findings, a central challenge in vocational didactics emerges: the need to transform specific vocational knowing into subject content and create bridges between school and the workplaceNågot som särskiljer yrkesdidaktik från annan ämnesdidaktik är kopplingen till ett yrke och arbetsliv. I den svenska gymnasiala yrkesutbildningen blir denna dimension av yrkesdidaktiken särskilt betydelsefull i relation till elevernas arbetsplatsförlagda lärande (apl). Under apl, liksom i skolan, är de uppgifter elever får tillgång till centrala för den utbildningsverksamhet som tar form. I artikeln undersöks blomsterförmedling under arbetsplatsförlagt lärande (apl) på det skolförlagda hantverksprogrammet med inriktning florist med fokus på de uppgifter elever möter. Syftet är att utveckla kunskap om de aspekter av yrkeskunnandet eleverna har svårt att få tillgång till, sett till såväl skol- som arbetsplatsförlagd utbildning. Vad som karakteriserar de uppgifter som eleverna genomför på sina arbetsplatser, samt vilka krav uppfattar eleverna att uppgifterna på apl-platserna ställer på dem är de frågeställningar som vägleder studien. Studien baseras på intervjuer med elever och handledare. Resultaten visar att ekonomi är en svårtillgänglig aspekt av yrkeskunnandet som till stora delar förblir dolt för eleverna, och att ekonomiska motiv inverkar på handledarnas bedömning av vilka uppgifter elever får göra under apl. Vidare synliggörs att ordersedeln utgör ett viktigt redskap på arbetsplatserna. Baserat i dessa resultat framträder att en central yrkesdidaktisk utmaning är att transformera ett specifikt yrkeskunnande till ett yrkesämnesinnehåll och skapa bryggor mellan två skilda praktiker: skola och arbetsplats

Pædagogik og didaktik på erhvervsuddannelser med almene og erhvervsrelaterede perspektiver

Danske erhvervsuddannelser har en dobbelthed indbygget i erhvervspædagogik, da uddannelserne både har et alment uddannelsessigte og et erhvervsrettet sigte. Derfor er formålet med artiklen at bidrage til en indsigt i denne dobbelthed på baggrund af den måde, demokrati er skrevet ind i VET. Der står i Erhvervsuddannelsesloven, at uddannelsen skal ”bidrage til at udvikle de uddannelsessøgendes interesse for og evne til aktiv medvirken i et demokratisk samfund”. Da der ikke er formelle retningslinjer for, hvorledes demokrati kan didaktiseres anlægger artiklen en induktiv tilgang på baggrund af aktionsforskning på en social- og sundhedsskole. Gennem et år mødes en gruppe undervisere, en leder samt en forsker, og det empiriske materiale er dialoger, logbøger, observationer fra undervisning samt interviews. Artiklen spørger til, hvorledes undervisere didaktisere formålets formulering om demokrati, og dette analyseres på baggrund af tre tilgange: 1) Bernsteins begreb om rekontekstualisering, 2) Illeris´ model for læring og arbejdsmønstre samt 3) forståelsen af demokratibegrebet. Resultaterne viser, at formålet ikke er velkendt, men at alle finder måder at didaktisere demokrati på. Deltagerdemokrati er den mest dominerende forståelse af demokrati. Variationen er stor i forhold til dobbeltheden og balancen mellem det almene og det erhvervsrettede, men alle undervisere tænker i begge dele i lyset af elevers selvtillid, deltagelse, inklusion, dannelse samt borgerperspektiver. Didaktiseringen varierer også i forhold til fordeling mellem deltagerstyring og lærerstyring samt i forhold til erkendelsesformer. På baggrund af disse forskellige rekontekstualiseringer i erhvervspædagogik peger artiklen på de grundlæggende udfordringer i forholdet mellem teori og praksis i vekseluddannelser, og der argumenteres for, at de kontekstnære didaktiseringen har fordele, og at skoler og læreruddannelse har centrale opgaver for at understøtte dette.Danish vocational education and training, VET, have a duality built into vocational pedagogy, as education has general and vocational purposes. Therefore, the article aims to contribute to understanding this duality based on the notion of democracy. The Vocational Education and Training Act states that education should “contribute to developing the educational seekers’ interest in and ability to actively participate in a democratic society.” Since there are no formal guidelines for how democracy can be taught, the article takes an inductive approach based on action research at a social and healthcare college. A group of teachers, a leader, and the researcher met for a year and generated empirical data that includes dialogues, logbooks, teaching observations and interviews. The article asks how teachers implement the formulation of democracy, and this is analysed based on three approaches: 1) Bernstein’s concept of recontextualisation, 2) Illeris’ model for learning and work patterns, and 3) the understanding of democracy. The results show that the purpose is not well known, but everyone finds ways to teach with democracy didactically. Participatory democracy is its most dominant understanding. There is great variation about the duality and balance between the general and the vocational purpose. Didactic variation is seen when considering the shared the control by participants and teachers including forms of knowledge. Based on these different ways of recontextualisation in vocational pedagogy, the article argues that contextual didacticism has advantages that are central tasks for schools and teacher education to support.Danske erhvervsuddannelser har en dobbelthed indbygget i erhvervspædagogik, da uddannelserne både har et alment uddannelsessigte og et erhvervsrettet sigte. Derfor er formålet med artiklen at bidrage til en indsigt i denne dobbelthed på baggrund af den måde, demokrati er skrevet ind i loven. Der står i Erhvervsuddannelsesloven, at uddannelsen skal ”bidrage til at udvikle de uddannelsessøgendes interesse for og evne til aktiv medvirken i et demokratisk samfund”. Da der ikke er formelle retningslinjer for, hvorledes demokrati kan didaktiseres, anlægger artiklen en induktiv tilgang på baggrund af aktionsforskning på en social- og sundhedsskole. Gennem et år mødes en gruppe undervisere, en leder samt en forsker, og det empiriske materiale er dialoger, logbøger, observationer fra undervisning samt interviews. Artiklen spørger til, hvorledes undervisere didaktiserer formålets formulering om demokrati, og dette analyseres på baggrund af tre tilgange: 1) Bernsteins begreb om rekontekstualisering, 2) Illeris´ model for læring og arbejdsmønstre samt 3) forståelsen af demokratibegrebet. Resultaterne viser, at formålet ikke er velkendt, men at alle finder måder at didaktisere demokrati på. Deltagerdemokrati er den mest dominerende forståelse af demokrati. Variationen er stor i forhold til dobbeltheden og balancen mellem det almene og det erhvervsrettede,. Didaktiseringen varierer i forhold til fordeling mellem deltagerstyring og lærerstyring samt i forhold til erkendelsesformer. På baggrund af disse forskellige rekontekstualiseringer i erhvervspædagogik argumenteres for, at den kontekstnære didaktiseringen har fordele, og at skoler og læreruddannelse har centrale opgaver for at understøtte dette

Studentmobilitet for kvalitet i høyere utdanning: Hva kan vi lære av stemmer fra Zambia og Tanzania?

Student mobility has long been a desired form of internationalization in higher Education in Norway. Previous research shows increased personal, professional and intercultural competencies after their stay in Zambia and Tanzania. In this paper, we shed light on how cooperation partners in Zambia and Tanzania, through equal knowledge exchange and positions, can contribute to strengthening the quality of student mobility from Norway. We conducted qualitative interviews with six coordinators in Zambia and Tanzania to learn from their reflections regarding student mobility from Norway. The themes discussed in the interviews are student mobility, global justice and de-colonial awareness. The theoretical framework is critical pedagogy and de-colonialization, which analyses power, positions, and pluriversity in international cooperation. Our findings indicate the reproduction of colonial structures and more academic responsibility to colleagues in Zambia and Tanzania, and they suggest adequate preparations with particular learning outcomes to increase the quality of student mobility

The use of tools in vocational education: Teacher-student interaction in vocational subject teaching

The article is about the various ways tools can be used in the interactions between teacher and students during workshop sessions in vocational education. Through video observations in classrooms, we investigate how tools are used as objects of learning in four technical vocational programs. The theoretical foundation of the study is the variation theory of learning. In the video-recorded lessons, situations where tools have been foregrounded in the interaction between students and teachers have been categorised in relation to the research question: In what different ways is the use of tools foregrounded as an object of learning in vocational workshop teaching? The result points to four categories about 1) finding any object to solve a task, 2) contributing to the understanding of using a specific tool for a specific task, 3) understanding the complexity of using tools to solve a task and 4) creating and recreating a tool to complete a task. Theconclusion is that there are different kinds of learning content and abilities related to tools which can be understood in the enacted vocational workshop teaching. Our study shows that tools are dynamic, created, and shaped in various contexts, and the use of tools as an object of learning often spontaneously, in different teaching situations and interactions between teachers and students. The vocational students get different opportunities to learn to use tools in different ways in here-and-now situations based on the requirements of the vocational work.Artikeln handlar om hur verktyg på olika sätt framträder som undervisningsinnehåll i yrkesämnesundervisningen. Fokus ligger på den interaktion som sker mellan lärare och elever i skolans verkstäder och workshopar inom yrkesutbildningen.Genom videodokumenterade klassrumsobservationer undersöker vi hur verktyg används som ett lärandeobjekt i samspelet mellan yrkeslärare och elever. Den teoretiska grunden för studien är variationsteorin. Detta ramverk används för att förstå det insamlade materialet av videoinspelade lektioner från fyra tekniska yrkesprogram där verktyg är i förgrunden i samspelet mellan elever och lärare kategoriserats i relation till forskningsfrågan: På vilka olika sätt framträder användning av verktyg som ett lärandeobjekt då de hamnar i förgrunden som innehåll i yrkesämnesundervisningen? Resultatet visar på fyra kategorier som handlar om att använda och förstå verktyg och objekt för att lösa uppgifter i omedelbara situationer. Kategorierna handlar om att 1) hitta och använda tillgängliga objekt, 2) förstå hur specifika verktyg används, 3) hantera komplexiteten i verktygsanvändning och 4) skapa eller modifiera verktyg för att lösa problem. Slutsatsen är att det finns olika typer av innehåll och förmågor relaterade till verktyg som används i yrkesämnesundervisningen i skolans verkstäder och workshopar. Vår studie visar att verktyg är dynamiska, skapade och formade i olika sammanhang. Användningen av verktyg som ett lärandeobjekt sker i olika undervisningssituationer och interaktioner mellan lärare och elever. Yrkeseleverna får olika möjligheter att lära sig använda dem på olika sätt i här och nu-situationer utifrån de situationer som uppstår i yrkesämnesundervisningen.Artikeln handlar om hur användning av verktyg framträder på olika sätt i samspelet mellan lärare och elever i yrkesämnesundervisningen som den sker i skolans verkstäder och workshopar inom yrkesutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är CAVTA (Conversation Analysis and Variation Theory Approach) och analysen bygger på videoinspelade lektioner från fyra tekniska yrkesprogram: VVS- och fastighetsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, samt Hantverksprogrammet med inriktning på frisör, barberare och hår- och makeupstylist. I analysen av de videoinspelade lektionerna har situationer där verktyg är i förgrunden i samspelet mellan elever och lärare kategoriserats i relation till forskningsfrågan: På vilka olika sätt framträder användningen av verktyg som det innehåll som är i förgrunden i yrkesämnessundervisningen? Resultatet visar på fyra framträdande kategorier: 1) Hitta vilket objekt som helst för att lösa en uppgift i här och nu-situationer. 2) Bidra till förståelsen av att använda ett specifikt verktyg för en specifik uppgift i här och nu-situationer. 3) Förstå komplexiteten i att använda verktyg för att lösa en uppgift i här och nu-situationer. 4) Konstruera och rekonstruera ett verktyg för att slutföra en uppgift i här och nu-situationer där ett verktyg kan skapas eller återskapas för att lösa ett problem. Slutsatsen är att det finns olika typer av innehåll och förmågor relaterade till verktyg som framträder i yrkesämnesundervisningen i skolans verkstäder och workshopar. Yrkeseleverna får olika möjligheter att lära sig använda verktyg på olika sätt i här och nu-situationer utifrån de situationer som uppstår i yrkesämnesundervisningen

Att närma sig sociomateriell komplexitet i yrkesdidaktiken med en känsla av sammanhang

A complex, vocational school-based teaching practice with dual roles and contexts places demands on vocational teaching and the teaching materials involved. One of the challenges for vocational teachers is to teach with responsiveness to changes in working life. This study explores how vocational teachers enact and reflect on their sociomaterial teaching practice to enhance aspects of their student's sense of coherence (SOC). Data includes observations and interviews with three vocational teachers, representing three different vocational programs in Sweden. In the analysis three themes are highlighted: i) Materials, ii) Connections to working life, and iii) Human relations and interaction. Findings show how applying SOC is understood as a way to navigate a sociomaterial complexity, here and now, in the vocational teaching practice. The paper contributes to a discussion on how vocational teachers constitute teaching materials from a wide range of materials. Contributions include increased knowledge about teaching materials in the vocational teaching practice

Skoleovertakelse som praksisform: Et pedagogisk eksperiment i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere

School adoption is a well-established part of practice in primary, secondary and upper secondary education for pre-service teachers in Norway, but less so in practical pedagogical education for vocational pre-service teachers. There is little research on school adoption in teacher education, both nationally and internationally. Therefore, our experiment on school adoption as a form of practicum in vocational pre-service teacher education is of importance. We, as teachers, wanted to add a strong vocational didactic connection to the practical pedagogical education for vocational studies. We assumed that school adoption would closely resemble the vocational didactic context they would encounter in their future career as upper secondary school teachers. The research question is: What are student teachers' perspectives of school adoption in practical pedagogical education for vocational pre-service teachers? The qualitative data from two reflection groups and one focus group interview were analysed through content analysis. The results from a questionnaire in SurveyXact indicate how students experience school adoption. Bandura’s concept of “self-efficacy” is used as a theoretical framework for data analysis and discussion. Key findings are that, despite initial confusion, the pre-service teachers experienced increased independence and an emphasis on their own experiences. Lastly, we propose improvements for school adoption as a form of practicum in teacher education for vocational pre-service teachers.Skoleovertakelse er en velkjent praksisform både i norsk grunnskolelærerutdanning og i praktisk pedagogisk utdanning, men ikke i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere. Det finnes lite forskning hverken nasjonalt eller internasjonalt på skoleovertakelse i lærerutdanninger. Derfor er vårt eksperiment om hvorvidt skoleovertakelse kan brukes som praksisform i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere betimelig. Som faglærere ønsket vi å tilføre praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfag, en sterk yrkesdidaktisk tilknytning. Vi antok at en skoleovertakelse ville ligge nær opp til den yrkesdidaktiske konteksten studentene ville møte i sitt fremtidige yrke som lærere i videregående skole. Forskningsspørsmålet er: Hva er lærerstudenters perspektiver på skoleovertakelse i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfag? De kvalitative dataene fra to refleksjonsgrupper og ett fokusgruppeintervju ble analysert gjennom innholdsanalyse. Banduras konsept om «self-efficacy» (mestringstro) blir brukt som teoretisk rammeverk i analysen og diskusjonen av datamaterialet. Resultatene fra en undersøkelse i SurveyXact indikerer hvordan studenter opplevde skoleovertakelsen. Sentrale funn er at studentene, på tross av forvirring i starten, opplevde økt autonomi og vekt på egne erfaringer. Til slutt, foreslår vi forbedringer til skoleovertakelsen som praksisform i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere

Experimenting with a Multi-User Virtual Environment for Collaborative Online International Learning: A Case Study from Ireland and Norway

This study applies Computer Supported Collaborative Learning (CSCL) as an analytical lens to explore the extent to which a Multi-User Virtual Environment (MUVE) platform could facilitate collaboration within the context of the Collaborative Online International Learning (COIL) framework. Students from University of Limerick (UL) and Oslo Metropolitan University (OsloMet), used the OpenSimulator MUVE platform for collaboration. The students were divided into four groups comprising a mix of students from both universities. Methodologically, this case study is informed by pre- and post- survey data, screen recordings from two plenary sessions, as well as a final oral presentation and discussion in OpenSimulator. Findings show mixed experiences by the students and point to three pillars of project design that can facilitate CSCL: the platform, the international dimension, and opportunities for collaboration. While students reported that being represented as an avatar had some positive affordances over other video-based platforms, students also faced usability challenges with the platform. In terms of internationalisation and collaboration, students valued working with peers from another country, with their interactions mediated by a platform they otherwise would not have used. Overall, findings show that factors such as time, the usability of the MUVE platform, the assigned task, and the international dimension, are all essential considerations when using a MUVE to facilitate COIL projects